Har någon tänkt på att vi inträtt i ett nytt decennium? Jo, men knappast har det skett med buller och bång. Varför skulle det vara så. Tiden har sin gång. Den gör inga hopp hit eller dit. Den bara löper på, med evighet fram och evighet bak, som Alf Henrikson har uttryckt det. Hur människan än håller på med sina krig och konferenser och planer så löper tiden obönhörligt på. Intet kan människan göra åt det, må hon heta Obama, Putin, Reinfeldt eller Svensson. Gott är väl det.
Rivstart på förra millenieskiftet
För tio år sedan var det buller och bång. För då var det dessutom ett millennieskifte med undergångshot i sikte. Undergången inträffade dock inte den nyårsnatten, men lurpassade. Den osannolika tsunamin vällde fram liksom den lika osannolika attacken mot World Trade Center i New York. Elfte september blev startskottet för ett krig mot terrorismen som urartade under decenniet och som kastar skuggor in i det nya.
Klimatproblemet blev tydliggjort tack vare Al Gore och kastar också skuggor framåt. Jordbävningen i Haiti var osannolikt grym mot människorna. Mordet på utrikesministern Anna Lindh var osannolikt i lilla Sverige. Och Knutbymorden, minns ni dem?
Vad lurpassar för det nya decenniet? Gott att inte veta. Men det kommer att hända mycket som människan inte kan förutse. Redan är det osannolika översvämningar i Australien.
Klimatförändringens förtret
Det osannolika blir allt sannolikare, det är uppenbart. Men det mesta är möjligt att förutse. Klimatförändringen kommer att ställa till förtret för mänskligheten, det vet vi. Frågan är hur länge ansvariga politiker och ledare kan stå emot folkets krav på konkreta åtgärder. Det vill säga bindande avtal för att bringa ner utsläppen av växthusgaser. På köpet kan världen få en miljömedvetenhet som kan kurera en krasslig miljö och som leder till ett mera hållbart leverne.
Kanske är det under detta decennium det vänder. Att människan blir människans bästa vän och inte dess värsta fiende.Den första bild som berör mig på det nya decenniet är en helsidesannons från Naturskyddsföreningen med en ledsen brunbjörn, som numera får allt mindre blåbär att äta. Därför att skogsbruket går på tvärs med naturen. Putte i blåbärsskogen hittade inte heller några blåbär i Elsa Beskows saga från 1901. Inte förrän han förvandlats till pyssling kunde han med de andra pysslingarna fylla korgarna med bär.
Kanske är sensmoralen att mänskligheten behöver bevara sitt barnasinne för att rätt se och förstå vad som pågår och vad som krävs för en god och hållbar framtid.
Landet Lagom blir Mittens rike?
Och vad krävs i den svenska politiken för den god och hållbar framtid? Kanske inte att politikerna blir pysslingar, men att man vågar vara sig själva och stå för sina ideal. Att höger är höger och vänster är vänster som inte bör glida mot mitten. Att åter våga ge väljarna tydliga alternativ. Inse att människor kan göra kloka val. Som det nu är har Sverige förstärkt sitt tveksamma rykte som Landet Lagom. Eller är Sverige på väg att bli ett Mittens Rike.