Ett nytt kapitel i Chiles historia
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Cirka 80 procent kvinnor och 20 procent män ingår i deras projekt, som i huvudsak omfattas av hemarbeten av olika slag inom lantbruk, sömnad, vävning, fiske med mera.
Samordnare för organisationen i Chile är Miriam Ortega, som vi träffar tillsammans med hennes medarbeterskor Silvia, Jeanette och Lumi på deras kontor i Santiago.
Cecam får inget statligt stöd, utan finansierar sin verksamhet med framförallt biodling och försäljning av honungsprodukter. De startade för femton år sedan.
Ett kvinnokooperativ
Miriam, som under Salvador Allendes regering var facklig ordförande för telearbetarna i Chile, berättar om bakgrunden och upprinnelsen till projektet.
Tillsammans var de fyra politiskt fängslade kvinnor från Chile, som under fängelsetiden såg till att få studera. Alla satt de fängslade mellan 8-10 år. Silvia Eloisa som var en av kvinnorna skrev en uppsats om kvinnornas arbetsvillkor i landet och efter fängelsetiden startade de tillsammans ett kooperativ som sedan blev grunden till Cecam.
- Kvinnorna måste få känna att de är betydelsefulla, syns de inte i det produktiva arbetet så finns de inte, säger Miriam och hennes medarbeterskor. Genom att arbetet utvecklas och värderas stärks också gemenskapen, deras arbetsinsatser blir offentliga och erkända.
De beskriver hur kvinnorna måste ges möjlighet att växa och få självförtroende.
Cecam:s arbete går ut på att arbeta i olika steg; att söka upp kvinnor som tillsammans kan stötta varandra i mindre nätverk, att sedan tillsammans med dessa ta reda på vilka slags av hemarbeten som är möjliga och att därefter organisera och samordna arbetet lokalt i varje region.
Vi åker några mil ut till en av Santiagos fattigaste förorter för att prata med en av de kvinnor som arbetar med sömnadsarbeten, och träffar då Germina i hennes hus. Det största rummet har blivit hennes arbetsplats, där står trampmaskinen, en Singer, som hon för trettio år sedan köpte i Brasilien, och där ligger högar med tyg, tråd och allehanda sybehör.
Hon berättar att hon lärde sig sy som 15-åring och just nu utför hon ett arbete åt en fabrik. För byxorna hon syr får hon 300 peso paret vilket är ungefär 45 öre i svenska pengar.
Hon syr också kläder, som hon skall ut på torget för att sälja och hon är glad över den nya overlockmaskinen som hon nyligen fått med hjälp av organisationen.
Förutom det är hon facklig ledare för 15 kvinnor i området, som träffas var fjortonde dag, och tre gånger om året samlas de med andra grupper av kvinnor i landet. Hon berättar att männen ibland är misstänksamma och att de får kommentarer att det deras kvinnor gör är ett hobbyarbete.
Men för mig säger Germinas högar av tyg och alla färdigsydda alster något annat. Hon lyser av stolthet när hon berättar och säger att kvinnorna nyligen genom Cecam fått utbildning i arbetsmiljö, och att hon nu måste skynda sig med att sy de resterande 40 paren byxor som skulle levereras nästa dag.
Symbol för förändring
Det blåser vänstervindar i Latinamerika. Chiles kvinnliga presidentkandidat Michelle Bachelet skrev ett nytt kapitel i historieboken när hon i söndags med stor majoritet vann valet i Chile.
- I dag börjar ett nytt kapitel i Chiles historia, sa hon i sitt segertal och som kvinna blir hon därmed Chiles första Presidenta, som flyttar in i La Monedapalatset i Santiago.
Michelle Bachelet är socialist, barnläkare och trebarnsmor. Hennes far torterades till döds i Pinochets fängelser.
Hon har själv suttit i ett ökänt tortyrfängelse i Santiago, därefter levde hon i exil i Australien och dåvarande Östtyskland för att sedan komma tillbaka till landet som hälso- och försvarsminister.
Det är en bred majoritet i Chile som bär upp demokratin. Människorna vill ha ett liv i välfärd och frihet och för kvinnorna i Chile är hon en symbol för förändring!