Resultatet i EU-valet i söndags var både väntat och oväntat. Mycket bekymmersamt för M som gör ett mycket dåligt val. Överraskande bra för FI och MP som går starkt framåt. Och tyvärr fick SD ett mandat på en politik som luktar gammalt 50-tal.
Ännu värre var det i andra länder där främlingsfientliga partier blev största partier till och med. Det borde vara en varningsflagga för EU och många av dess högerorienterade partier att den åtstramningspolitik man fört inte har varit lyckad. Med 25 miljoner arbetslösa innevånare blir det missnöje. Och det rider främlingsfientliga partier givetvis på.
Även Sverige, där man gynnar människor med arbete på bekostnad av dem som inte har, får ta på sig en del av skulden att SD ökar. Plus att man inte lyckas få flyktingarna integrerade på ett bra sätt.
Att M gör ett dåligt val kan nog delvis bero på att deras väljare har röstat på de andra borgerliga partierna plus en del till SD. Enligt valundersökningarna hade många av SD:s väljare mer borgerliga sympatier än vänster.
Även S bör fundera, ingen kan vara nöjd med att de stampar på 24-25 procent. Lärdomar att ta till sig inför riksdagsvalet är att lyssna till gräsrötterna. En klar majoritet är emot vinster i välfärden. Arbetslösa har kritik mot S för att man inte tillräckligt har satt sig emot försämringar för dem och att S inte prioriterar lika skatt för arbete och arbetslöshet. Många har säkert gått till FI förstås.
Och med ett starkt MP befarar jag att det blir dyrare för oss på landet då deras förslag visserligen är bra för miljön, men inte för våra magra plånböcker,
Sedan får man nästan skämmas för att bo i Slite. Det samhälle som periodvis har haft mer än hälften S-röster, har idag högst andel Sverigedemokrater på Gotland. Hur kunde det bli så?