Ett riktigt dåligt verktyg

Politik2012-10-23 07:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

De 40 miljoner som den gotländska restaurangnäringen har fått av regeringen i år har hittills inte gett större utdelning i nya jobb.

En handfull, säger arbetsförmedlingen till Radio Gotland att de förmedlat. Siffran elva har nämnts. Även om det blir några jobb till är det nästan svindlande kostnader per jobb.

-Trög start, säger riksdagsledamoten Gustaf Hoffstedt (M) och det stämmer ju bra.

Jag kan hålla med om att man inte ska vänta sig alltför snabba effekter av alla politiska beslut. Det kan också mycket väl vara så att den halverade krogmomsen haft andra effekter som kan upplevas som positiva av dem som äger eller driver restauranger.

Men nu var det ungdomsarbetslösheten som skulle åtgärdas. Och då framstår just momssänkningen av krogmat som ett både dyrt och slött verktyg.

Det är en klen tröst för de ungdomar som nu går arbetslösa att det kanske kan bli fler jobb om ett par tre år. För att få en snabbare effekt måste man satsa på dels andra åtgärder, dels bredare anslag än en enda bransch.

Alla är nog överens om att det är en dålig start på vuxenlivet att gå arbetslös. Långtidsarbetslösheten bland unga har ökat kraftigt sedan 2009 och ligger högre hos oss än i många andra länder, till exempel våra nordiska grannländer.

Det är därför Socialdemokraterna vill inrätta en effektiv tidsgräns för ungdomsarbetslösheten med utbildningskontrakt och yrkesintroduktion. Förslagen finns i den budgetmotion som nu ligger i riksdagen för behandling.

Många av de långtidsarbetslösa saknar gymnasiekompetens. Som ett sätt att möta det är en del av satsningen riktad mot att minska rekryteringsgapet mellan arbetsgivarnas krav och ungdomarnas förutsättningar.

Det anknyter till en annan framtidsfråga som berör både ungas arbetsmöjligheter och landets konkurrenskraft.

Regeringen har i budgeten satt som mål för Sverige att andelen 30-34-åringarna med minst tvåårig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola) ska vara 40-45 procent år 2020.

Det är ingen imponerande målsättning, när siffran idag är drygt 43 procent. Även det Socialdemokratiska målet på 50 procent ligger i underkant.

Dessutom behöver andelen yrkesverksamma som återkommer till högskolan för vidareutbildning öka.

Därför behöver antalet platser i högre utbildning bli fler snarare än färre som regeringen föreslår.

Med fler utbildningsplatser har också Gotland en chans att utöka antalet studenter här på ön. Tillsammans med effektivare verktyg för att få unga i jobb skulle det ge bra mycket mer än billigare krogmat.