Ett tionde skolår kan lära alla att läsa innan gymnasiestarten
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Skolverket är positivt medan Myndigheten för skolutvecklingen har en mer skeptisk attityd. Det är önskvärt att komma åt problemet tidigare, anser Lena Olsson på myndigheten i en kommentar i Radioekot.
Visst har hon rätt i det. Det tionde skolåret bör komma redan efter första eller andra klass för de barn som har svårt att lära sig läsa eller räkna. Det är då det är lättast att sätta in de stödåtgärder som behövs, då är barnen i allmänhet fortfarande mycket mottagliga för nya kunskaper och ser inte sig själva som misslyckade.
Skolans stämpel
Risken är stor att de ungdomar som går ut nian utan att kunna läsa har satt misslyckandestämpeln på sig själva - och fått den stämplad av skolan sedan länge. Därmed har de svårt att även under ett tionde skolår ta till sig de kunskaper som de nio tidigare åren i grundskolan misslyckats med att ge dem.
Samtidigt vore det fel att döma ut Mölndals kommuns planer. Som utbildningschefen Lars-Erik Larsson säger för att motivera sitt förslag, "det vore konstigt om alla klarade samma uppgift på samma tid". Några barn och ungdomar behöver mer tid för att klara det som de flesta når på nio år.
Så det kan vara bättre att erbjuda ett tionde år i grundskolan istället för att skicka över alla 16-åringarna till gymnasieskolans ansvar. Läsa, skriva och räkna ska ju alla kunna när de börjar på gymnasiet.
Mycket skolk
För en del av eleverna som slutar gymnasiet utan godkända betyg i kärnämnena är orsaken att de skolkat en stor del av sina sista skolår. Om ett tionde skolår med annorlunda uppläggning kan få dem att återkomma till skolan är det bra. Men egentligen borde en anpassning av skolan ha gjorts för dem redan i åttan eller nian.
Huvudlinjen bör vara att de barn som behöver stöd och hjälp ska få det långt innan de är på väg att sluta grundskolan. Läs- och skrivsvårigheter märks i allmänhet tidigt i skolan. Redan barnens första "fröken" märker snabbt vilka som behöver mer hjälp än andra. Problemet är oftast att hon (som det oftast är) inte har tiden att hjälpa de barnen tillräckligt, och det finns sällan specialpedagoger i tillräcklig omfattning.
Nationella prov
Nyligen föreslog moderaterna att fler specialpedagoger ska utbildas. Det är rätt tänkt och skulle kunna leda till att fler barn klarar de grundläggande kraven i skolan.Skolminister Ibrahim Baylan föreslog förra hösten att nationella prov skulle införas i årskurs 3. Partikongressen gav honom backning, men Alliansen föreslår nationella prov redan i årskurs 2 i sitt reformprogram för skolan. Det skulle vara bra.
Inte för att lärarna egentligen behöver nationella prov för att upptäcka vilka elever som brister i sin inlärning men för att få dokumenterat för föräldrarna att deras barn har bristande kunskaper. Det skulle kunna bli ett starkt argument för att barnet behöver gå ett år till före årskurs 3, för att hinna lära sig läsa riktigt eller för att hitta nycklarna till matematiken.
En del barn behöver mer tid på sig. En del barn mognar senare. För dessa barn skulle ett extra år i början av skoltiden betyda mycket. Några kanske lyckas så bra att de kan hoppa över ett år senare under skoltiden och "komma ifatt" sina årskamrater.
Det måste bli slut med tanken att "två år i varje klass" är något pinsamt. Föräldrar som vill sina barns bästa måste se att ibland är ett extra år i skolan det bästa för barnet. Och det bör komma tidigt, så snart behovet syns.