Ett världshopp med problem
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Planeringen av den nya organisationen hade startat redan innan andra världskriget var slut. 51 länder blev medlemmar från starten. Krigets förlorare Tyskland, Italien och Japan hölls utanför. I dag har antalet medlemmar växt till 191. De länder som senast blev medlemmar var Schweiz och Östra Timor hösten 2002.
Målen för FN är, enligt inledningen till stadgan, "att rädda kommande släktled undan krigets gissel". Det har under alla 60 år varit organisationens huvuduppgift, något som dock inte kan sägas ha lyckats. Varje dag under de 60 åren har något, ofta flera, krig pågått.
Fredsbevarande trupper
Ändå har FN:s insatser i många konflikter betytt att krig kunnat undvikas eller begränsas. FN-soldater har genom fredsbevarande insatser kunnat skapa stabilitet i länder eller mellan länder där annars fullt krig skulle ha rått.
Den som "uppfann" FN:s fredbevarande trupper var Dag Hammarskjöld, som var FN:s generalsekreterare 1953-1961. Hundraårsminnet av hans födelse firas i år.
Men redan från början var FN:s uppgifter vidare än "bara" att bevara freden. I stadgan slogs också fast tron "på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor". 1948 antogs deklarationen om de mänskliga rättigheterna.
Ett annat mål som finns i FN-stadgan och därmed har funnits med i FN:s arbete redan från starten är att "främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet". I arbetet för att skapa mer rättvisa villkor i världen och hjälpa utvecklingsländerna till bättre levnadsvillkor har denna formulering varit grunden. Ett exempel är millenniedeklarationen om att bland annat halvera fattigdomen i världen till 2015. Det här målet lades fast ännu en gång på toppmötet i New York nyligen. En stor del av världens bistånd kanaliseras via FN och organiseras av olika FN-organ.
Många olika organ har skapats inom FN-systemet för att klara de mål som satts upp i stadgan och som tillkommit under de 60 årens verksamhet. Den senaste institutionen som bildats inom FN-systemet är den internationella brottmålsdomstolen. Starten har varit kontroversiell, eftersom Bush-regimen i USA motarbetat dess tillkomst. Såväl krigsförbrytarna från det forna Jugoslavien som från Rwanda har ställts inför rätta i särskilda specialdomstolar men snart kommer de första åtalen i den internationella brottmålsdomstolen att väckas.
Motiverad vetorätt
Det viktigaste organet i FN är säkerhetsrådet, där fem länder har vetorätt. Länge blockerades arbetet av det kalla kriget, som gjorde att USA och Sovjetunionen stoppade varandras förslag. Men också efter Berlinmurens fall har säkerhetsrådet haft svårt att fatta beslut på grund av oenighet mellan främst USA, Ryssland och Kina.
Ändå vore det oklokt att avskaffa vetorätten. Ett majoritetsbeslut emot någon av kärnvapenmakternas bestämda motstånd skulle öka krigsrisken, inte minska den. Bred enighet ger legitimitet åt även kontroversiella beslut.
Men en reformering av FN med inriktning på mindre byråkrati och bekämpning av den korruption som avslöjats är nödvändig. För trots ofullkomligheterna är FN ett nödvändigt verktyg för fred och utveckling i världen även under 2000-talet. Sist och slutligen beror FN:s möjligheter att agera på medlemsländernas vilja att göra något.