Debatt
Vi behöver ett varmare samhälle och en svalare planet. Därför måste politiken akut ta sitt ansvar för att förmedla hopp och väcka engagemang i en samtid där många känner rädsla och olust inför klimatet. Inte minst Socialdemokraterna har ett stort ansvar och en stor potential att göra detta. För att klara det behövs politik som gör det lätt att göra rätt: Produkter som är utsläppsintensiva bör bli dyrare, medan produkter som är skonsamma för miljön bör bli billigare.
Fram till den 13 december pågår den internationella klimatkonferensen i Madrid, i en tid då EU-parlamentet utlyst klimatnödläge och under en höst då miljontals människor världen över demonstrerat för en hållbar framtid. Frustrationen över den långsamma utvecklingen är stor och klimatet låg i topp när SOM-institutet senast undersökte vilka frågor svenska folket oroade sig mest för – ovanför terrorism, rasism och kriminalitet.
För att klara klimatutmaningen behövs en global grön nyindustrialisering. De länder som går före i att ställa om har inte bara moraliska utan även stora ekonomiska vinster att göra. Ju snabbare Sverige ställer om desto större blir alltså vårt försprång. Det är en smart framtidsinvestering.
Därför är det glädjande att den förnybara energin ökar med ett tempo som överträffar de flesta prognoser, och nu på allvar konkurrerar med de traditionella energikällorna. För tjugo år sedan påstods det att vindkraften aldrig skulle bli lönsam men idag är den ett av de absolut billigaste energislagen. Hållbara transporter växer snabbt och området präglas av tro på framtida alternativa lösningar, genom allt från eldrift till biobränsle från matrester och skogsråvara.
Men mycket arbete återstår för att göra konsumtionen av kläder, livsmedel och tekniska produkter hållbar. Maten står idag för en tredjedel av hushållens utsläpp av växthusgaser. Mat som produceras med mindre miljöbelastning, till exempel närproducerat, vegetariskt eller vilt, bör gynnas tydligare på bekostnad av sådant som produceras med metoder som vi vet är direkt farliga – särskilt kött från djur som har fötts upp med stora mängder antibiotika, eller har transporterats långt.
Många produkter är vare sig tillverkade för att hålla länge eller för att gå att plocka isär, reparera eller återvinna. Teknik som är lätt att demontera, reparera och återvinna måste gynnas på bekostnad av teknik vars material är så blandade eller otillgängliga att reparera att de efter sin tekniska livslängd bara kan läggas på deponi eller eldas upp. En norm för återvinning eller återbruk i flera led måste således på sikt göras till standard för en stor mängd varor i vårt ekonomiska system.
”Bonus-malus” betyder att produkter med låga utsläpp får skattelättnader och andra subventioner, vilket finansieras genom att göra produkter med höga utsläpp dyrare genom ytterligare avgifter. Genom det så kallade bonus malus-systemet kan vi gynna de varor som uppfyller normer om låga utsläpp, hög livslängd, återvinning och möjlighet att reparera. Det bor en pedagogisk styrka i enkelheten hos bonus-malus, och det blir lättare för konsumenter att hjälpa planeten utan att behöva betala mer. Detta system borde kraftigt expanderas. Kläder, mat och elektronik som säljs i Sverige ska prövas mot nationellt framtagna utsläppsnormer. Produkter som uppfyller eller överträffar normerna gynnas, medan produkter som inte når upp till kraven missgynnas.
Hållbar konsumtion ska inte vara en klassfråga.