EU behöver nu en "plan N" för nytänkande och närhet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är bara en dryg procentenhet (det var decimalerna som toppmötet tvistade om) av EU:s totala BNP som betalas till EU. Därför är kritiken mot budgetuppgörelsen för att inte satsa tillräckligt på till exempel forskning en felsyn. Det är viktigare vad de olika länderna satsar i sina egna budgetar på "framtidsfrågor" som forskning än hur mycket som slussas via EU:s budget. Därför är också den så kallade Lissabonprocessen för att effektivisera ekonomin i EU-länderna med fortsatt höga miljömässiga och sociala ambitioner så viktig för Österrike som nu tar över ordförandeskapet utan den barlast som en olöst långtidsbudget skulle varit.
Nu behövs nytänkande
Ska EU-ekonomin kunna konkurrera med den amerikanska, vilket är det uttalade målet för Lissabonprocessen, måste alla EU-länderna göra de förändringar och satsningar på hemmaplan som krävs. För att Lissabonprocessen ska bli en framgång krävs ett verkligt nytänkande av varenda regering och parlament i EU-länderna. Det löses inte vare sig av EU-kommissionen eller genom mer pengar i EU:s budget.
Nytänkande krävs också när diskussionen om konstitutionsfördraget ska återupptas. Efter att både det franska och det holländska folket röstat nej till konstitutionen utlyste kommissionen och rådet en "tankepaus". Någon "plan B" för vad som skulle hända om ett land sade nej fanns inte, och Margot Wallström kungjorde därför en "plan D" (som i demokrati, debatt och dialog).
Lyssna på kritiken
Syftet var att stimulera debatten men också att söka stöd för det "mervärde" Europeiska unionen kan ge. Kritiken att det bara handlar om ett nytt propagandainstrument har inte kunnat vederläggas än. Men ska konstitutionsfördraget, som främst förenklar och förtydligar redan befintliga EU-fördrag, kunna nå framgång när frågan ska tas upp i slutet av 2006 (när Finland är ordförande) eller 2007 (med Tyskland och Portugal som ordförande), krävs att EU-ledarna lyssnar på den kritik som finns bland medborgarna i alla EU-länderna.
Den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet föreslår att EU lånar tidningens slogan om närhet, nytta och nöje. Det skulle bli en "plan N", som också kan stå för Nytänkande. Trots subsidiaritetsprincipen, som ofta översätts till närhetsprincipen, har sällan eller aldrig frågor förts tillbaka från EU-nivå till nationell nivå. Det görs inte heller i konstitutionsförslaget.
Ge fler mervärden
Analyser efter folkomröstningen i Nederländerna visar att rädsla för minskat självbestämmande var en av huvudorsakerna (däremot inte motstånd mot utvidgningen) till nej-rösterna. Det stöder uppfattningen att EU ska lämna tillbaka en del uppgifter till de enskilda länderna och koncentrera arbetet på områden där en gemensam insats verkligen gör skillnad. Nytta kan medborgarna uppfatta om Lissabonprocessen ger som resultat ökad konkurrenskraft och därmed fler jobb, om den gemensamma miljöpolitiken ger bättre och säkrare miljö och om den sociala välfärden inte hotas av stelbenta EU-bestämmelser.
Ska EU få verklig förankring och uppfattas ge de mervärden som Margot Wallström hoppas kunna visa på krävs nytänkande som går medborgarna till mötes. Med budgeten och de viktigaste utvidgningsbesluten avklarade under 2005 kan EU:s ledare arbeta med en "plan N" under 2006 - om de vill och vågar.