EU ett haltande enhetsverk
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det kan finnas skäl att erinra sig den spydiga kommentaren under närmaste veckorna, när den europeiska enigheten kommer att hyllas i alla tonarter med anledning av att Romfördraget (och därmed EU) fyller 50 år den 25 mars.
Det är nämligen inte så mycket som förändrats sedan Kissinger efterlyste en samlad europeisk motpart. Gäller det handelsfrågor, kan det vara idé att ringa EU i Bryssel. Men gäller det försvar, säkerhetspolitik och utrikespolitiska frågor i allmänhet, är säkrast att ringa runt till de olika europeiska huvudstäderna.
Hemliga fångläger
På dessa områden finns ingen gemensam politik, inte ens ansatsen till samsyn. Tvärtom spretar Europa värre än någonsin.
En splittring som underblåsts och utnyttjats av den nuvarande administrationen i USA, som med förtjusning talar om det "gamla" och det "nya" Europa.
Det nya Europa är de gamla kommunistländerna i öst som fogligt ställer upp på allt vad supermakten begär, antingen det gäller att skicka soldater till Irak eller upprätta hemliga fångläger åt CIA, i strid med europeiska konventioner.
I Polen vill de reaktionära tvillingbröderna Kaczynski (som samtidigt besätter posterna som president respektive premiärminister i en märklig form av klonad politisk makt) tillåta att USA i Natos namn installerar ett antimissilsystem inom ramen för "stjärnornas krig" bara några tiotal mil från svenska kusten.
USA:s radarstationer
Den konservativa regeringen i Prag vill att Tjeckien ska upplåta mark för radarstationer för samma missilsystem.
Beslutet försvaras av före detta poetpresidenten Vaclav Havel, som numera fjäskar lika ivrigt för USA, som han en gång opponerade mot ryssarna. I gengäld kräver polacker och tjecker visumfrihet till USA, en fråga som borde lösas inom ramen för EU.
Missilprojektet, som ökar risken för ett nytt kallt krig och därmed påverkar Europas säkerhet negativt, är i första hand avsett att skydda USA mot långdistansrobotar från Iran, Nordkorea och "terrorister". Missiler som mer är ett amerikanskt hjärnspöke än ett verkligt hot.
Några konsultationer med övriga EU-regeringar tycks inte ha skett, trots att besluten i hög grad berör hela Europa. Solidariteten i Europa förefaller något enkelriktad. Sedan stödpengarna från Bryssel kvitterats, gör de nya EU-medlemmarna som de vill.
Men det är inte bara östländerna som sätter Europas säkerhet på spel. I Storbritannien har Tony Blair just trumfat igenom en ny generation av kärnvapenbestyckade ubåtar till en kostnad av 270 miljarder kronor.
Blair talar vagt om att ubåtarna behövs för att skydda Storbritannien mot "terrorister", vilket förefaller vara att jaga mygg med haubitsar. Moderniseringen av de brittiska kärnvapnen sätter ytterligare fart på den eskalerande kärnupprustningen i världen.
Så länge medlemmarna anser sig ha rätt att agera tvärtemot Europas intressen när det passar dem själva, haltar det europeiska enhetsverket betänkligt.
En stark röst för fred
Slutsatsen blir naturligtvis inte att EU är värdelöst och kan skrotas. Det europeiska samarbetet måste tvärtom byggas ut så att Europa blir en viktigare aktör på det internationella planet.
Det behövs en stark röst för fred, solidaritet och internationellt samarbete i en tid när rustningskostnaderna slår nya hotfulla rekord.
Det kräver ett Europa som är berett att samarbeta på alla områden och som har en tydlig vision av en bättre och säkrare värld. Inte bara en värld där vi tävlar med amerikaner och kineser om att konsumera ihjäl oss.