Europa är gisslan hos marknaden
Politikerna i Europa och USA har blivit gisslan hos marknaden.
Foto: Peter Morrison
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Irland ett kapitalistiskt paradis
Irland lockade utländska investerare med Europas lägsta bolagsskatter (12 procent) och såg till att bankväsendet fick expandera utan besvärande regleringar. Den gröna ön blev ett kapitalistiskt paradis.
Byggsektorn svällde över alla bräddar, och bostadsbubblan växte månad för månad. Politikerna såg tecknen på överhettning, men sköt problemen framför sig. Höja skatter och spara var inte populärt, och räntorna bestämdes av Europeiska centralbanken utifrån tillståndet i stora ekonomier som behövde stimuleras, inte bromsas.
Den keltiska tigern löpte amok och kastade av irländarna i diket, där de nu får plockas upp av inte alltför entusiastiska skattebetalare i resten av EU, som just räddat ett fuskande Grekland och som ser framför sig nya kostsamma räddningsaktioner runt om i Europa där politikerna förlorat kontrollen över sina ekonomier. Angela Merkel i Tyskland fräste något om att det var fel av den irländska regeringen att överta ansvaret för bankernas förluster, men fick snabbt backa för att inte sätta hela den europeiska ekonomin i gungning.
Precis som Obama fick ta skeden i vacker hand och rädda de amerikanska bankerna för att inte förvärra den ekonomiska krisen i USA. Politikerna i Europa och USA har blivit gisslan hos marknaden.
Europa inte moget för euron
Man kan inte befria irländarna från ett eget ansvar för de prövningar som nu drabbar dem, men det illa genomtänkta europrojektet har förvärrat landets situation.
Europa var inte moget för en gemensam valuta. De ekonomiska skillnaderna mellan länderna var helt enkelt för stora och rörligheten inom euroområdet för liten. Irland tillhörde de länder som inte gick i takt med övriga Europa, och som hade behövt föra en stramare räntepolitik.
500 miljoner européer tvingas nu betala för politikernas luftiga visioner och marknadsvurm genom höjda skatter, sänkta minimilöner och minskad social trygghet. Många har också förlorat sina bostäder. Först när krisen redan är över Europa, börjar EU skapa de regler och institutioner som hade behövt vara på plats från första början för att undvika de bakslag vi nu bevittnar. Samtidigt har Lissabonfördraget under året flyttat ännu mer makt från EU-kommissionen, som varit ett skydd för de mindre staternas intressen, till Europeiska rådet, det vill säga regeringarna, där de stora länderna styr. Bakom en kuliss av några politiska bakgrundsfigurer som upphöjts till ständig "president" respektive "utrikesminister".
Sverige påverkas också
Sverige har lyckligtvis inte infört euron, och den borgerliga regeringen har inte lyckats förstöra de starka offentliga finanser som den ärvde från den Socialdemokratiska regeringen 2006. Men Sverige påverkas ändå av vad som händer i Europa. Tvingas även Portugal och Spanien söka skydd hos EU och IMF, kommer spridningseffekterna att drabba hela Europa och inte minst det starkt exportberoende Sverige.
Inom kort ska Sverige grundlagsfästa EU-medlemskapet och därmed även den i EU stadgefästa marknadsekonomin. Det vore inte fel att utnyttja det tillfället för en offentlig debatt om vad EU står för och vart Europa är på väg. Det var länge sedan en sådan fördes i Sverige.