I maj 1945 firade ett glädjerusigt Europa freden. Kontinenten stod i ruiner, men Hitlertyskland hade besegrats. Under krigets slutskede räddade Folke Bernadottes vita bussar tusentals människor från koncentrationslägren. Till Malmö anlände utmärglade judiska män, kvinnor och barn. Över hela Europa började flyktingar och fångar försöka återvända till vardagen.
För att säkra freden enades Europa. Grunden lades i Schumandeklarationen 1950. 1952 trädde Kol- och stålunionen i kraft. Ur den utvecklades det vi i dag känner som EU - en union byggd på tanken att handel och utbyte garanterar fred och demokrati.
Oberoende av vad man i övrigt anser om EU går det inte att komma runt detta: Unionens grundtanke är säkrandet av freden efter världskriget. Skuldkrisen, euron, jordbrukssubventionerna - det finns mycket som behöver ses över i dagens EU. Budgeten måste stramas åt. De länder som ingår i eurosamarbetet måste följa reglerna. Parlamentets pendlande mellan Bryssel och Strasbourg är slöseri med både pengar och tid. Och detta måste naturligtvis åtgärdas. Men i och med det grekiska valresultatet blir frågan om EU:s fundament än mer angelägen än situationen i Ungern redan gjort den.
Utvecklingen i Ungern, med försvagning av grundläggande rättigheter som yttrande- och pressfrihet, har väckt frågan om vilka länder som bör kunna vara med i EU. För att få bli medlem ställs tydliga krav - men vad händer när stater som redan är medlemmar avviker från de kraven?
I Grekland fick ett uppenbart nazistiskt parti, Chrysi Avgi - Gyllene gryning, i helgen sju procent av rösterna. Partiets flagga är röd, med ett svart hakkors i mitten. Chrysi Avgi kräver invandringsstopp, som de vill garantera med landminor längs landets gränser. Partiledaren Nikolaos Michaloliakos reste sig häromåret upp i Atens kommunfullmäktige och sträckte armen i en Hitlerhälsning - som svar på en anklagelse om att använda fascistiska metoder.
Inte ens 70 år har gått sedan krigsslutet, lite mer än 60 sedan Schumandeklarationen undertecknades. Koncentrationslägren är mindre än en livstid bort. Och i ett EU-land har ett parti med hakkorsflaggor valts in i parlamentet.
Det grekiska valresultatet är naturligtvis ett uttryck för desperation. Ekonomin är körd i botten, arbetslösheten hög och framtidsutsikterna allt annat än ljusa. Situationen skapar exakt den sortens känslor som är grogrund för extremism - därav valresultatet.
Europa står inför stora utmaningar framöver, med en allt mer högljudd främlingsfientlighet, rasism och antisemitism i såväl Sverige som Frankrike, Ungern och Grekland. Men EU är en arena som underlättar fredlig problemlösning. Europa är bättre rustat för extremismen i dag än 1939.