Få valde till polsk riksdag

Politik2005-09-29 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det var bara 40 procent av väljarna som brydde sig om att gå till vallokalerna i söndags, när det polska folket skulle välja ny riksdag. Som vanligt efter demokratiseringen blev resultatet att den sittande regeringen förlorade. Misstron mot det politiska systemet är utbredd.
Det exkommunistiska SLD (demokratiska vänsteralliansen) som nu fick bara drygt elva procent föll mer på grund av korruptionsskandaler än på politiska misslyckanden. SLD har fört en i huvudsak liberal politik och har också drivit fram en långtgående anpassning till EU:s regelverk.
Efter valet trycker nu EU-kommissionen på för att de båda segrande partierna, konservativa Lag och rättvisa, PiS, och högerliberala Medborgarplattformen, PO, snabbt ska bilda regering tillsammans. Kanske är det av rädsla för att det EU-fientliga, populistiska partiet Självförsvar, SO, eller det likaledes EU-kritiska, katolska Polska familjeförbundet, LPR, ska komma i närheten av regeringsförhandlingar som EU-kommissionen har gjort sitt utspel.
Det sjätte partiet i parlamentet är bondepartiet PSL, Polens äldsta parti grundat redan 1895 och periodvis med nära samarbete med de nordiska centerpartierna. PSL lyckades överleva också under den kommunistiska tiden, vilket nu av många ses som en belastning. Men i ledningen för PSL finns miljömedvetna decentralister och det är möjligt att det landsbygdsbaserade partiet som tidigare suttit i regeringsställning tillsammans med SLD kan få en nyckelroll, om förhandlingarna mellan de båda stora partierna bryter samman.
För även om både PiS och PO är partier på högerkanten är de långt ifrån överens om politiken. PiS är konservativt och bygger på katolska värden.

Dags för presidentval
Om två veckor är de båda partierna också huvudkonkurrenter om presidentposten. Därför är det knappast troligt att de kan enas om ett regeringsprogram före presidentvalet.
Valresultatet gick i huvudsak enligt tipsen, men det var något förvånande att PiS blev största parti. En orsak är att PO:s förslag om platt skatt inte gick hem bland väljarna, en parallell till att CDU förlorade röster i det tyska valet på att finansministerkandidaten gick ut med sina privata tankar om platt skatt. Det som genomförts i några av de nya EU-länderna behöver alltså inte vara gångbart överallt.
PiS kan ses som en efterföljare till Solidaritet, vars 25-årsjubileum firats i sommar. Den stora uppmärksamheten omkring jubileet kan ha gett partiet extra röster i slutskedet av valrörelsen. Partiet leds av ett tvillingpar, Jaroslaw Kaczynski som nu troligen blir premiärminister och War-szawas borgmästare Lech Kaczynski som kandiderar i presidentvalet. Favorit till presidentposten är dock Medborgarplattformens Donald Tusk som leder klart i opinionsmätningarna.
Polen är ett av EU:s sex stora medlemsländer. Därför är det av stor betydelse inte bara för polackerna hur regeringen kommer att se ut. Sannolikt blir den nya polska regeringen mindre EU-inriktad, oavsett hur regeringen sätts samman. Båda de stora partierna är skeptiska till ökad integration inom EU, och skulle de inte kunna enas öppnas för inflytande för de än mer EU-kritiska partierna.
Däremot kan Polen väntas fortsätta spela en aktiv roll för att utöka EU:s kontakter med Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Polen har lång erfarenhet av att balansera mot mäktiga grannar och har ett stort eget intresse för att demokratiseringen österut fortsätter och att de ekonomiska förbindelserna utvecklas. Den uppgiften är viktig för hela EU.