Facket och arbetsgivarna klarar sig inte utan politiska beslut
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag ger Bofride rådet att bemöta andra som hon själv vill bli bemött. Det gynnar ingen med pajkastning även om vi har olika åsikter och jag tänker inte falla i den fällan åtminstone.
Frågan som Bofride ursprungligen ställde, om en person som röstar borgerligt är välkommen att vara medlem i LO (Så var väl frågan?). Då är svaret ja, så länge denne accepterar demokratin och allas lika värde. Det har jag svarat på förut, men det kanske Bofride missade i medan hon letade invektiv att kasta över mig.
Många faktorer styr valet
Jag har faktiskt bekanta som resonerar just så som jag refererar till i förra inlägget. Vilken politik gynnar mig bäst? Är mannen företagare kan frun tycka att borgerlig skattepolitik gynnar hela familjen bäst även om det innebär försämringar för henne som anställd.
Är kompisen sur över hög fastighetsskatt kanske han ser allianspolitiken som ett medel mot det, även om det innebär sämre villkor på jobbet. Det är verklighet Eva Bofride, och du må kalla det egoism om du vill, men så tänker väldigt många människor.
Följdfrågan som jag inte fick svar på, och som är en förutsättning för mig att ens förstå, är varför man som LO-medlem ideologiskt aktivt röstar på ett borgerligt parti? Är det att som Bofride vill, begränsa fackets frågor till rent organisatoriska som löneförhandlingar, omorganisationer med mera. Vad hon då missar är att allt detta mer eller mindre regleras genom lagar och förordningar av riksdag och regering.
Genom att kraftigt höja a-kassan till 400 kronor/månaden för exempelvis Hotell och restaurangfacket ska de "inspireras" att hålla nere lönekraven. Det finns fler exempel som gör att politiken inte kan stå utanför den fackliga vardagliga verkligheten.
Man kan göra det lätt för sig, som Bofride gör, och lägga ord i munnen på mig. Men jag har aldrig förespråkat en fackförening som påminner om den kommunistinspirerade eller syndikalistiska. För just där gör man ofta som Bofride påstår att jag verkar tycka. Att facket är något fristående från företaget.
Behövs en politisk koppling
Eva Bofride är inte ovetande om den fackliga politik som har förts sedan Saltsjöbaden 1938. Visserligen har arbetsgivarorganisationerna på senare år blivit mer militanta och vill gärna bestämma allt mer på egen hand utan inflytande av de anställda. Det understryker bara att det behövs en politisk koppling, inte tvärtom. Jag tror på samarbete mellan fack och arbetsgivare, men det betyder inte att den anställde ska vika sig i varje fråga bara för att "det är bra för företaget".
Det görs idag undantag från Las (Lagen om anställningsskydd) om det behövs för att behålla kompetens på företaget. Det görs andra undantag om det är nödvändigt. Men i grunden behövs det lagar som ger både den anställde och arbetslöse trygghet.
Och jo, jag skulle bli mycket förvånad om LO skulle samarbeta med Moderaterna. Ett parti som i grunden är emot starka fackföreningar, vad de än säger idag.
Företagare stöder Moderaterna
Däremot är jag inte alls förvånad över de (hemliga?) band som finns mellan företag och moderater (Moderaterna vill ännu inte avslöja vilka som har skänkt ett antal miljoner kronor till dem). För Alliansen i allmänhet och Moderaterna i synnerhet för en politik som gynnar företagare, på gott och ont.
Det är tråkigt att Eva Bofride tar till invektiv när jag vill diskutera och försöka förstå varför en LO-medlem av övertygelse röstar på ett borgerligt parti. Men vi kommer nog inte så mycket längre i den här debatten.