Facket och politiken
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
När det gäller arbetsmarknadspolitik så måste det väl ändå betraktas som att högerns politik står i motsats till vad de olika förbunden har som målsättningsparagraf och att det därmed måste betraktas som omöjligt att ha fackliga uppdrag samtidigt som man har borgliga sympatier.
Inom LO:s förbund är målsättningsparagrafen att man ska verka för en samhällsutveckling på grundval av politisk, social och ekonomisk demokrati präglad av jämlikhet och jämställdhet. Formuleringen kan variera och en del fackförbund kallar det för vad det innebär, en socialistisk samhällsutveckling.
Jag har svårt att tro att Eva Bofride i Gotlänningen som i sin ledare säger sig vara fackligt aktiv, samtidigt vill kalla sig för socialist.
Men eftersom det i dagens Sverige finns 12 departement med vitt skilda ansvarsområden, så är det väl tänkbart att det finns folk som är med i olika fackföreningar och som delar högerns värderingar i vissa områden, såsom jordbruket, utbildning, kultur, miljö med mera och därför röstar på högern.
Men ha fackliga förtroendeuppdrag och samtidigt argumentera för en högerpolitik måste väl betraktas som att sitta på två väldigt ojämna stolar.