Gotlands Tidningars granskning av fakturor från olika bolag, som utför jobb åt tekniska förvaltningen och hur dessa fakturor kontrolleras i regionen, väcker många frågor.
Ytterst handlar det om förtroendet för Region Gotland som beställare av en massa varor och tjänster, men det handlar också om trovärdigheten för öns näringsliv.
Är det så att öns näringsliv medvetet saltar sina räkningar för att skinna Region Gotland, det vill säga skattebetalarna, på pengar? Och har regionen så dåliga rutiner och upphandlingsregler, så det sipprar ut onödiga betalningar för saker som inte gjorts?
Jag vill inte skuldbelägga enskilda medarbetare i Region Gotland eller enskilda anställda i öns näringsliv. Mycket talar för att det handlar om ett systemfel. Men det är ett systemfel som måste rättas till.
Särskilt allvarligt är det nu, då Region Gotland måste skära i sina kostnader. Då kan inte förtroendet för politiker och chefer förstöras med bilden av en slapp fakturakontroll, som leder till extra kostnader för olika entreprenader och inköpta tjänster.
Dessa brister i upphandling och fakturahantering får inte sopas under mattan av politikerna i tekniska nämnden och i regionstyrelsen. Själva hanteringen är regiondirektörens och förvaltningschefernas ansvar.
I detta fall och i en situation när regionen ska skära kostnader på hundratals miljoner kronor, måste förtroendet för upphandling och fakturakontroll återställas. Snarast.
Av regionens kostnader för välfärden på cirka 4,5 miljarder kronor om året, upphandlas det varor och tjänster för cirka en miljard kronor per år. Det finns regler för hur upphandlingar ska gå till.
Systemet med ramavtal innebär att det företag, som lämnar lägsta pris får monopol på kommande jobb av en viss sort. Om de då för att få ramavtalet, och därmed stänger ute andra företag, lägger sig så lågt, att det egentligen inte bär sig, så kan frestelsen bli stor att salta fakturorna på olika sätt.
Är då fakturakontrollen bristfällig, rinner de för dyra fakturorna igenom och blir onödigt dyra för skattebetalarna. Detta undergräver förtroendet för regionen som upphandlare och sätter konkurrensen ur spel för företagen i branschen.
Det låga priset som angavs i anbudet, hölls ju inte, när betalningarna skulle ske. De har fått anbudet på falska premisser. Inte undra på att de företag som inte har anbud, är förbannade.
Det är viktigt att snabbt återställa förtroendet för regionens upphandlingar. Det får inte bli så att tvivlet sprider sig, att om nu upphandlingar blir dyrare än anbuden inom bygg- och anläggning, hur är det då med resten av den miljard kronor som upphandlas varje år? I dessa spartider får inte förtroendet för att regionen hanterar skattepengarna korrekt, naggas i kanten av oklarheter med fakturakontroll.
Ansvaret för att agera resolut nu, ligger på regionstyrelsen och regiondirektören. Det är både en politisk fråga och en fråga för regiondirektören och hans förvaltningschefer.
De måste se till att detta systemfel rättas till snarast. Det handlar om medborgarnas förtroende och företagsklimatet.