Familjebråk är KD:s hopp

Politik2013-04-19 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Kristdemokraterna riskerar att raderas ut, enligt Skops analytiker Birgitta Hultåker. KD får bara 2,5 procent i Skops senaste väljarbarometer, och med så låga siffror menar Hultåker att taktikröstarna väljer bort KD eftersom deras röster inte kan rädda partiet kvar i riksdagen.

Alliansen utan Kristdemokraterna skulle vara väldigt annorlunda. KD avviker nämligen markant från de andra borgerliga partierna i flera avseenden.

Tydligast är familjepolitiken. KD är det enda borgerliga partiet som utan reservationer vill öka familjernas frihet. KD är för vårdnadsbidrag och mot kvoterad föräldraförsäkring och tvångsförskola. De andra allianspartierna lutar mot eller står uttalat för en familjepolitik där staten styr och ställer.

Men enligt SOM-institutets mätningar finns det fler frågor där KD-sympatisörer skiljer sig från andra borgerliga sympatisörer. De är till exempel de enda i det borgerliga blocket som anser att utvecklingen i Sverige är på väg åt fel håll. KD-sympatisörer är också klart mest negativa till vinstutdelning i vård, skola och omsorg – faktum är att de i denna fråga står närmare S- och MP-sympatisörer än sina alliansvänner.

KD-sympatisörer är dessutom mest rojalistiska, 93 procent vill behålla monarkin och endast 4 procent vill införa republik. Bland de andra borgerliga sympatisörerna vill 11-12 procent införa republik.

Kristdemokraterna framstår som en spegelbild till Folkpartiet. FP står stadigt till höger i ekonomiska frågor, men tävlar gärna med de rödgröna partierna om vem som är mest feministisk, kritisk till kungahuset och överhuvudtaget normkritisk.

KD kanske är det alliansparti som är minst höger i ekonomiska frågor, åtminstone om man ser till sympatisörernas negativa inställning till vinster i välfärden. Samtidigt är KD det tydligast konservativa allianspartiet i värderingsfrågor som familjepolitiken eller inställningen till kungahuset.

Skulle då Kristdemokraterna kunna växa genom en ”blue labour”-profil, med mittenpolitik i ekonomiska frågor och konservativ politik i värderingsfrågor?

Sannolikt inte. Dels ger inte allianssamarbetet utrymme för sådan profilering, i Alliansen gäller Moderaternas ekonomiska politik och småpartierna får profilera sig via sina departement.

Dels är de svenska väljarna oerhört skeptiska till att blanda ihop religion med politik. Även om KD inte motiverar sina politiska förslag med bibelcitat så är det många väljare i Sverige som inte kan tänka sig att rösta på KD på grund av det man ser som ”religiös belastning”.

Kristdemokraternas hopp står i stället till föräldraförsäkringen. Omkring 80 procent av väljarna vill inte ha ytterligare kvotering, ändå vill de rödgröna partierna och Folkpartiet införa det. Med en hård fajt om föräldraförsäkringen under valrörelsen kan Kristdemokraterna lyfta över riksdagsspärren.

Inte ens i världens mest sekulära land vill folket att politikerna ska bestämma hur familjerna organiserar sin vardag.