Det är lite med demokratin som med bofinken. Den får se ut hur som helst. Fast den bör ju stödja det jag vill med politiken.
Så kan man läsa Roland Spånts svar till mig, GF 21 december. Kommunisterna hade sin form av demokrati, "proletariatets diktatur". Det var väl också demokrati, när Sverige sa Ja till EU. Jag har alltid varit stolt över att Gotland som enda randområde i landet sa Ja. Spånt uttrycker ett så tydligt förakt för EU som idé, samma som vi såg före folkomröstningen från många håll.
Det störde mig. Hur vi i dagens läge skall ställa oss till euroländernas problem har jag inte uttalat mig om, även om jag själv röstade Ja till EMU.
Göran Wahlqvist, Röda Korset på Gotland, skriver samma dag något så klokt: "Därför är överenskommelsen för viktig att göra partipolitik av." Jag tillåter mig att tillämpa det på EU också. Med risk att kallas odemokratisk påstår jag att det finns olustiga inslag i demokratin.
En opposition förväntas alltid säga emot och förhåna allt som majoriteten säger och gör. Det skapar ett trist samhällsklimat.
Skulle inte vi på Gotland må bättre av samarbete och solidaritet, mellan stad och land till exempel.
Nu lämnar jag Spånt och säger God jul till dem som läser mina inlägg ibland!