Får man heta Skrot?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I grunden är lagbestämmelserna ganska vaga. Enligt namnlagen från 1983 ska Skatteverket säga nej till namn som kan väcka anstöt eller som kan antas leda till obehag för den som bär det.
I vissa fall tycks den regeln fungera som en nödvändig spärr mot obetänksamma föräldrar: bland namnen som inte godkänts finns exempelvis Brunstgnägg, Skrot och Tomhet.
Men besluten visar också på ett ganska stort mått av godtycke. Bland de udda namn som fått nej finns Token, Metallica och Änglalik, medan namn som Slisk, Näva, Q och W-O har accepterats.
Transpersoner har i många fall hindrats från att välja namn som upplevs tillhöra det motsatta könet. Nygifta som vill använda varandras efternamn korsvis som mellannamn har fått nej.
Nu ska en ny utredning se över namnbestämmelserna. Tanken är att en parlamentarisk kommitté ska undersöka om det finns "utrymme för ett större hänsynstagande till enskildas intresse av att själva få välja sitt namn".
Beslutet är välkommet. Sedan början av 1980-talet har mycket hänt i Sverige. De internationella influenserna har blivit fler. Synen på familjebildningarna och på könsidentiteter har ändrats. Det är hög tid att namnlagen blir mer tidsenlig.