Får vi en gränslös internetvärld?

Politik2010-02-24 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Förra veckan hörde jag i radio om en tysk flicka som skrivit en storsäljande roman. Efter hand kom det dock fram att delar av den redan funnits på nätet, av en annan författare. Hon hade stulit sin text! Det borde ha blivit stor katastrof. Men inte alls. 17-åringen var helt oberörd. Än sen då!? "Ni är ju löjliga med er överdrivna upphovsrätt. På nätet är allting fritt. All egendom är stöld! Det intressanta är inte var jag hämtar materialet utan hur jag använder det." Piratpartiet jublar.

Viker ut sig på Facebook
Den förestående valkampanjen lär utkämpas i "de sociala medierna". Folk sägs tillbringa stor del av sin tid med att läsa andras bloggar och skriva egna bloggar. Så twittrar man och viker ut sig på Facebook. Jag gissar att innehållet rätt mycket liknar Bisons måndagskrönika. Fast knappast lika välskrivet. En sån i veckan räcker för mig.
Numera skriver man "skandalsuccéromaner". Det handlar om att levande människor porträtteras med namn och alla sina privata pinsamheter. Jag har bara läst recensioner av sådana böcker, men de lär säljas bra. Jag vet inte om de som fått bidra med sina liv till framgången får något med av inkomsterna. Till den bakvända logiken hör väl också att om de protesterar blir medieuppmärksamheten ännu större, och inkomsterna likaså. "Snart existerar det inte något möte där man kan vara säker på att alla mikrofoner och kameror är avstängda." Det skrev Peter Wolodarski på ledarplats i DN i söndags.

Full meddelarfrihet
På Gotland är vi redan där. Vi har avsatt en landshövding med hjälp av modern teknik och "meddelarfrihet". Eva Bofride har i flera ledare utvecklat vad meddelarfrihet betyder. Hon påminde särskilt den nya landshövdingen om att en offentlig person ständigt är i samma situation som den anklagade inför förhörsledaren. "Allt du säger kommer att kunna användas mot dig."
I kommunfullmäktige krävdes att alla anställda i företag som kommunen handlar med skall ha full meddelarfrihet gentemot medierna. Senaste nytt på informationsområdet är sajter som erbjuder närbilder på gator och hus i svenska städer. Man skall kunna vandra digitalt längs verkliga gator. Intresserade inbrottstjuvar behöver inte själva rekognoscera i ur och skur. Det går bra att sitta hemma och välja lämpliga objekt för verksamheten. På Facebook hittar han lätt invånarnas planering. När tänker de resa bort? Skatteverket bidrar med uppgifter om deras inkomster. Var lönar det sig att ta sig in?
Unga människor idag har kanske en annan syn på personlig integritet än vi äldre. Inte angår det mig hur mycket någon vill berätta om sig själv. Men hur mycket får man hänga ut andra, utan att be om lov?

Går det att stoppa?
När Janne Josefsson gjort det i Uppdrag granskning har det vanligen ansetts lovvärt. Moderaters rasism och Ica-handlarnas kötthantering skall avslöjas! För mig är det dock skillnad mellan att skandalisera en enskild människa och att visa på olagligheter i ett företag. Även om påståendena i båda fallen är sanna. Men jag har ju en väldigt gammaldags uppfostran.
Debatten om de sociala medierna, vad som är tillåtet eller inte tillåtet, har nog bara börjat. Protesterna mot FRA-lagen, militära myndigheters möjlighet att i hemlighet övervaka enskilda medborgare, pekar på det. Frågan är väl bara om flodvågen går att stoppa.