Färre uppdrag, kortare period
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
- Hur många politiska uppdrag kan en person ha?
- Var går gränsen mellan olika verksamheter och intresseområden?
- Hur minskar vi maktkoncentrationen?
Gotland har unika förutsättningar, men också specifika problem. Problem som allt för sällan lyfts fram i den politiska debatten.
Föreningslivet sprudlar på Gotland, trots det koncentrerar sig engagemanget i kommunpolitiken till ett fåtal personer. När jag tittar på bilden av kommunfullmäktigeledamöter så känns det som om flera av dem har växt fast i sina stolar.
Jag tycker att det borde vara självklart att man flyttar på sig då och då, ger plats för nya personer och ökat engagemang. Politiken blir mycket bättre när den är nyskapande och ser nya möjligheter.
Vi som någon gång har varit och lyssnat på en fullmäktigedebatt vet att det är ganska förutsägbart. "Den personen kommer att gå upp och säga det". "Sen kommer den personen gå upp och svara på det med de här och de här argumenten". Sällan spännande och dynamiskt, i alla fall inte för andra än oss politikernördar.
Problemet är att det finns många proppar i systemet - inte minst inom mitt eget parti. Proppar som sitter på flera stolar och suttit där länge.
Jag är inte helt säker på att man ska begränsa människors demokratiska engagemang genom att sätta upp officiella pekpinnar. Men inom partierna går det att göra en hel del. Och det handlar om att ta debatten på allvar, inte bara ett år före valet.
Vi måste fundera på hur vi representerar människor och vilka som ska vara folkvalda. Vad är en socialdemokratisk företrädare? För mig är det självklart att inte en socialdemokrat samlar på sig massor med uppdrag som ibland går stick i stäv med varandra. Makten ska spridas till så många som möjligt.
I politiken ska inte "sist in - först ut" gälla. Det ska vara först in - först ut. Ett förtroendeuppdrag ska inte fungera som när du fått ett fast jobb och du måste missköta dig rejält för att få sparken.
Vi måste lämna plats för nya förmågor - så väl unga som gamla. Det är ansvarsfullt att säga att: "Nu har jag suttit här i två mandatperioder - nu är det dags att jag lämnar plats för någon ny."
Eftersom arbetarrörelsen inte självmant tagit sitt ansvar är det dags att diskutera frågan om restriktioner på allvar. För mig är det självklart tre mandatperioder på samma plats - då blir det tvångsförflyttning. Och en tydlig reglering av antalet offentliga uppdrag som man kan inneha. Max fyra offentliga uppdrag per person.
Det handlar om kvalitén på politiken. Alla ska ha tid och möjlighet att göra ett seriöst jobb på den plats de sitter på. Större rotation behövs för att släppa in nya människor och för att ge en tydlig signal: vi vill förändra - inte förvalta.