Farsartat misslyckande för polisen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Och visst, det var lite uppfinningsrikt att ta hjälp av en helikopter, välplanerat att ha en intern tipsare vid depån och förutseende att placera en bombattrapp vid polisens hangar. Men där tar det roliga slut. Rånarna är inga briljanta supermänniskor och inte värda beundran. Faktiskt bara avsky. Det var levande människor av kött och blod som togs som gisslan under vapenhot. Hur länge personalen på G4S får bära med sig det traumat vet ingen.
Man kan konstatera att rånarna kartlagt och utnyttjat blottor som vårt naiva samhälle lämnat. Listan över myndigheternas fel och brister är lång, betydligt längre än rånarnas påstådda förtjänster: En polishangar utan bevakning. En huvudstad utan radarövervakning. Flygflottiljen i Uppsala nedlagd så att inget militärt flyg som kunde följt rånarna fanns i luften eller ens att tillgå. Poliser som släpper iväg rånare i helikopter. Bristande myndighetskontroll över säkerhetsrutinerna vid väktarbolagen.
Listan kan göras längre, men är inte viktig i sig. Det viktiga är nu vad statens exekutiva organ - regeringen - gör åt saken. Nästa gång kan det vara terrorister som stjäl en helikopter och tar blodshämnd i Rosenbad för den svenska insatsen i Afghanistan. Allt efter modell av flygattackerna i USA den 11 september 2001.
Regeringen måste se till att polisen och övriga myndigheter inser allvaret i situationen. Det är inte första gången som rånare med falska bomber och liknande lyckas hindra polisinsatser. Regeringen har aviserat en stor höjning av anslaget till polisen, en del borde öronmärkas till att höja säkerhetsnivån och beredskapen samt implementera ett elementärt skyddstänkande i organisationen. Situationen idag är faktiskt oacceptabel.
Det behövs också samordning mellan myndigheterna. Polisen måste kunna ta samhällets samlade resurser i anspråk. Det skall inte behövas mer än ett telefonsamtal från polisens ledningscentral för att försvarsmaktens operativa insatsledning tillfälligt skall kunna avdela försvarets resurser till polisen. Exempelvis finns flygvapnets incidentberedskap med kapacitet att hitta en flygande helikopter. Den typen av samordning finns idag inom andra system, såsom radar- och radionät och kan med fördel användas även operativt. Inom staten finns redan förmåga att klara uppgifter som denna och de måste få användas.
Medan regeringen klarar ut polisens organisation bör vi andra skänka offren för rånet en tanke. Först alla hotade som får betala ett personligt pris. Men i förlängningen också till alla andra som får betala med höjda försäkringspremier och ökad misstänksamhet i samhället.