Bomarknaden dalar. I hela landet rasade priserna på bostadsrätter med i snitt 11 procent i december - enligt Mäklarstatistik, som samlar statistik från mäklarbranschen. Enligt samma källa stod villapriserna stilla medan de enligt Statistiska centralbyrån, SCB, sjönk med tre procent under sista kvartalet i fjol.
Att priserna justeras är inte märkligt. I backspegeln syns flera år av prisuppgångar och tal om en bostadsbubbla. Upprepade gånger fick vi höra att taket var nått. Men priserna fortsatte ändå uppåt. Utvecklingen var särskilt tydlig i storstäderna, Där inflyttningen från landsbygden skapat ett ständigt sug efter bostäder. Uppgången i storstäderna drog med sig landets övriga bostäder.
Det är därför inte märkligt att det största prisfallet hittills varit utanför storstäderna. Där är trycket på bostadsmarknaden lägre och prisfallen kommer tidigare. Det kan förebåda prisfall i storstadsregionerna.
Man kan tycka att fastighetsmarknaden i exempelvis huvudstaden inte berör en, men det gör den indirekt. Vi har samma banker i hela landet. Riskerar bankerna att förlora stort på storstädernas långivning så försöker de ta igen skadan över hela linjen. Räntorna blir därmed högre för alla i hela landet. Att prisfallet hittills varit störst utanför storstäderna bidrar till utvecklingen.
Ytterligare en anledning till prispressen är de ändrade lånereglerna. I dag får bankerna bara låna ut 85 procent av köpeskillingen som hypotekslån. Förändringen kom hösten 2010 med syfte att dämpa prisutvecklingen, vilket också skett.
Bankerna är även pressade från annat håll. De har krav på att höja kapitaltäckningsgraden, och måste ha en större buffert för prisfall och förluster. Lösningen för bankerna har varit att sätta högre marginal på lånen istället för att be ägarna om mer kapital.
Det syns nu i lånemarknadens dysfunktionalitet, särskilt på lån med kort löptid. Historiskt har dessa lån haft dagsräntor som avspeglat ränteläget i dag och de närmaste månaderna. Räntan har varierat upp och ned och därmed varit osäkra då månadskostnaden rört sig. Den som önskat säkerhet har försäkrat sig genom bundna räntor, där banken utfäster en fast ränta - mot en riskpremie i form av lite högre ränta.
I dag är denna marknad ur led. Riksbankens diskonto spås ligga still runt 1,75 procent det kommande året. Ovanpå den lägger bankerna nu 150 procents marginal på korta tre månaders räntor. Bara i lycksökarbranscher kan andra drömma om en sådan vinstmarginal.
Det är i dag billigare att köpa trygghet med lån på två och tre års löptid. Prisbilden är en indikator på att något är fel, trygghet skall inte kosta mindre än osäkerhet. I dag kan kreditinstitut som ger lån utan säkerhet erbjuda lägre ränta än bankernas pantskyddade bolån.
Att bopriserna faller är inte konstigt. Konjunkturoro, bankernas omotiverat höga räntemarginaler och tidigare häftiga uppgångar samverkar. Så länge friskare samhällsdelar inte följer med i fallet går dock landet knappast under. Snarare kan vi kanske få se en återgång till "spara först - köp sedan". Det vore i grunden en samhällsvinst.