Feminism i friare form
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nej, men det är svårare att sätta fingret på den feministiska agendan numera. Artikeln i Fokus närmast beklagar att våld mot kvinnor i dag ses som ett våldsbrott och inte en jämställdhetsfråga.
I tidskriften Axess juninummer intervjuas Ebba Witt-Brattström om vår tids feminism. Egoistisk elitistisk medelklass snarare än solidarisk folkrörelse, menar hon att den utvecklats till.
Även om det är positivt att "kvinnofrågor" inte ses som ett särintresse finns vissa risker. Om ingen längre tar ett samlat grepp på de utbildnings-, arbetsmarknads- och kriminalitetsfrågor som missgynnar kvinnor missar man lätt de bakomliggande strukturerna. Då riskerar jämställdhetsarbetet bli en strid mot symptomen, inte mot sjukdomen.
Den feministiska analysen måste utgå ifrån sexualiseringen, menar Witt-Brattström. Vår tids jämställdhetsfrågor handlar om kvinnokroppen snarare än lagstiftning. Efter dagis och diskriminering brottas vi i dag med omgivningens, mediernas och familjens krav på unga kvinnors sociala och sexuella beteende. Det handlar om burka, bikini och bulimi.
Men också feminismen har, som rörelse, en oroväckande tendens till normativitet och moraliserande. Nya utseendeideal uppfinns, skuld och skam påförs kvinnor som inte är feminister på rätt sätt. Så blir feminismen en balansgång mellan kamp och likriktningskrav. Därmed inte sagt att den förtjänar dö eller dödförklaras. Men lite självrannsakan är aldrig fel.