Fyra av tio gymnasieelever riskbrukar alkohol. Det visar en studie som presenteras i Läkartidningen. Studien genomfördes på gymnasieskolorna i Sundsvall, vilket innebär att det kan finnas geografiska och kulturella variationer. Samtidigt: man har undersökt en förhållandevis stor grupp, 1 658 flickor och 1 589 pojkar, och siffrorna avviker inte radikalt från resultaten i andra svenska och europeiska undersökningar.
Att ungdomar dricker är långt ifrån häpnadsväckande. Men i Sundsvallsstudien har man inte bara undersökt hur mycket ungdomarna dricker, utan också hur drickandet samvarierar med övrigt riskbeteende.
39 procent av pojkarna och 38 procent av flickorna dricker så pass mycket alkohol att det definieras som riskkonsumtion.
Föga förvånande, men nu finns det alltså svart på vitt, alkoholkonsumtionen innebär dessutom ytterligare riskbeteende. Förutom det faktum att alkohol kan skada och skapa beroende, samvarierar ungdomarnas alkoholkonsumtion ofta med fysiskt våld.
En tredjedel av flickorna och ungefär hälften av pojkarna i studien uppger att de var alkoholpåverkade senaste gången de utsattes för våld.
Det innebär ju inte definitionsmässigt att det är alkoholen i sig som leder till våld - men det visar tydligt på en bredare alkoholrelaterad problembild. Ungdom, berusning, försämrat omdöme och kortad stubin - problemet är större än spriten i sig.
Alkoholromantiken, i allt från snygga drinkar till spännande föräldrafria fester, har en baksida av riskbeteende och fysiskt våld. Tyvärr misslyckas vuxenvärlden alltför ofta med att förmedla hela bilden till tonåringarna.