Sveriges regering har högt satta mål när det gäller tillgång till bredband. Senast 2020 ska 90 procent av befolkningen och företagen ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Region Gotland har en ännu tuffare målsättning, i regionens bredbandsstrategi kan man läsa att man "avser att nå målet bandbredd om minst 100 Mbit/s, symmetrisk access, för alla på Gotland till 2015. På huvudorterna och i områden av särskilt intresse för nyetablering/inflyttning ska bandbredd upp mot 1 Gbit/s kunna erbjudas".
Vidare skriver man att "för att kunna uppnå Region Gotlands mål måste en utbyggnad ske i samverkan mellan Region Gotland, Länsstyrelsen på Gotland, marknadens aktörer, fastighetsägare, socken-, kvarterssamverkan, LRF och Hushållningssällskapet".
I dag erbjuder bredband via fiber den mest framtidssäkra infrastrukturen med i det närmaste obegränsad kapacitet. Fiberbaserat bredband möjliggör tillgång till både dagens och morgondagens lokala och globala tjänster, till exempel högupplösande tv, distansutbildning, hemsjukvård och andra tjänster som kräver hög överföringskapacitet och kvalitet.
Man skulle kunna säga att det har växt fram en fiberrörelse i Sverige, i dag har mer än 800 byar, eller socknar som man säger på Gotland, påbörjat eller redan byggt egna nät som är anslutna till andra nätoperatörer. Eftersom modellen med byalag är ett kostnadseffektivt sätt att förse landsbygden med bredband, har en arbetsgrupp tillsatts som kommer att arbeta med frågor som särskilt handlar om byanät.
Arbetsgruppen lyder under Bredbandsforum som leds av it-minister Anna-Karin Hatt. Jag är ordförande, och Eva Nypelius är en av flera deltagare i byanätsgruppen. Eftersom utvecklingen formligen har exploderat, så finns det många frågor för oss att arbeta med. Vi kommer att titta på vilka de största utmaningarna som planering, byggnation och förvaltning av byanät medför. Vi kommer också att ge förslag på lösningar eller förhållningssätt. Vi kommer också att undersöka behovet och möjligheten för att inrätta byanätens motsvarighet till REV, Riksförbundet enskilda vägar. En sådan förening skulle kunna ge byanäten en samlad ingång och gemensam intresseorganisation.
Andra frågor som vi kommer att belysa är, överlåtelse, marktillträde, generell information om "byanätsprocessen", upprätta register över alla byanät med mera. Vi arbetar också med olika framtidsscenarier för att analysera hur byanäten kan komma att utvecklas över tid, och vilka behov som kan finnas då. Det är en sak att bygga och starta ett byanät, och en annan sak att förvalta och utveckla
Sverige är mycket landyta, endast 5 procent av ytan är bebyggd. 77 procent av befolkningen bor i tätort, 21 procent i tätortsnära landsbygd, och endast 2 procent i glesbygd. Urbaniseringen har varit kraftig de senaste åren, många har flyttat från landsbygden till tätorterna. Infrastruktur i hela landet är en nyckelfråga för framtiden. Tillgång till bredband är otroligt viktigt för alla, inte minst landsbygdens befolkning och företagare.