Strax innan jul fick regeringen krypa till korset och skriva ner tillväxtprognoserna från 2,7 till 1,1 procent nästa år. Sjunkande sysselsättning och en arbetslöshet på 8,2 procent för 2013 är en betydligt allvarligare utveckling än vad som framgick av den budget riksdagen arbetat med hela hösten.
Hade Anders Borg lyssnat på de många röster som varnade för den här utvecklingen hade riksdagen i stället kunnat ägna sin energi åt att få fram realistiska åtgärder för att mota arbetslösheten. Men till slut fick finansministern ändra sig.
Det är svårt att sia, särskilt om framtiden brukar det heta. När DN i våras undersökte skillnaderna mellan prognos och verklighet i regeringarnas vårpropositioner under 15 år fann de att de i särklass största missarna med upp till 6,8 procentenheter gjorts under Anders Borgs tid i finansdepartementet.
Man ska inte dra för långtgående slutsatser av det men när man ser finansministerns ovilja att se vad snart sagt alla andra har sett denna höst kan man börja undra. Är det så att man utgår från vad man vill och anpassar prognoserna efter det i stället för tvärtom?
Det har räknats fel på fler sätt under Anders Borgs ledarskap. Försämringen av a-kassan skulle enligt ett pressmeddelande från regeringen i september 2007 ” skapa ett tydligare samband mellan avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen och arbetslösheten för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och öka sysselsättningen.”
I sin årliga rapport om finanspolitiken och den övriga ekonomiska politiken för 2011 skriver nu det finanspolitiska rådet ”Slutsatsen blir att den differentiering av a-kasseavgifterna som genomförts sannolikt inte ger några betydande vinster från lönebildnings- och sysselsättningssynpunkt..” Långtidsutredningen drog liknande slutsatser. Nu verkar budskapet ha gått in och en ändring vara på väg. Till slut fick finansministern ändra sig.
Om det är räknefel som uppdagats eller inte är svårt att veta men den investering i Ostkustbanan som Anders Borg så sent som 2010 utdömde som ”robust olönsam” avsätter samme Anders Borg 30 miljarder till i årets budgetproposition. Åter fick finansministern ändra sig.
Med lite större lyhördhet för andra ekonomer och partier kan Anders Borg (M) slippa ändra sig så mycket i framtiden.
Nu behövs efterfrågestimulans. Förslag finns från Socialdemokraterna på höjda barnbidrag och en större skattesänkning för pensionärer, utbildningssatsningar, särskilt för dem som saknar gymnasieutbildning, och att också att den andra sjuklöneveckan för företagen ska slopas. Med hjälp av dem kan vi möta de dystra siffrorna som även regeringen nu ser.