Ett av många skäl varför regionledningen på Gotland inte bara kan reagera och göra brandkårsutryckningar i olika akuta frågor, är att den demografiska utvecklingen kräver långsiktig planering.
Tittar man på de ålderspyramider, som jag plockat fram här bredvid, ser man att Gotland kommer att få väldigt många äldre de kommande åren, när efterkrigskullarna närmar sig och passerar pensionsåldern.
På samma gång är antalet yngre avsevärt färre, med undantag av babyboomens årskullar som föddes i början av 1990-talet. Dagens årskullar på Gotland ligger runt dryga 500 personer, medan babyboomens årskullar var runt 1 000 personer.
Jag utgår ifrån att den politiska ledningen på Gotland diskuterar och planerar för denna demografiska förändring.
Denna demografiska utveckling ställer inte bara krav på förändringar av den gemensamma välfärden, som förskolan, skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Den ställer också stora krav på närings-, tillväxt-, och arbetsmarknadspolitiken på Gotland.
Om årskullar på runt 500 personer ska försörja årskullar med runt 1 000 personer måste alla ha jobb och det måste vara ganska välbetalda jobb, så de betalar mycket i skatt till den välfärd som alla behöver. Gotland kan inte fortsätta vara ett låglöneområde, utan måste växla upp löneläget genom kompetensväxling, som ger mer högförädlade tjänster och produkter, som ger ett högre pris. Bara detta politikområde kräver enormt välplanerade långsiktiga åtgärder, som snarast måste komma igång.
Ska en kvalitetssatsande jobbpolitik lyckas, krävs stora och systematiska satsningar på öns utbildning i dessa olika former. Samarbeten och gränsöverskridande måste ske mellan alla skolformer. Alla anordnare av olika sorters vuxenutbildning måste användas maximalt, inte bara komvux och folkhögskolan, utan även studieförbunden och olika utbildningsbolag.
I takt med att babyboomens unga bildar familj och skaffar barn kommer behovet av förskoleplatser att öka. Medan gymnasieskolan de kommande åren har en tuff nedskärningsperiod för anpassa till färre elever.
Befolkningsförändringen på Gotland kräver högre kompetenser i ett arbetsliv med allt högre löneläge. Samtidigt kräver skola och omsorg allt fler och mer välutbildade välfärdsarbetare, som kan ge de allt fler äldre och sjuka den vård och omsorg de kräver.