”Vi flyttar resurser från ombyggnation till nybyggnation”. Det är ett citat från finansminister Magdalena Andersson den 25 mars. Det tillkännagivandet har gett upphov till ramaskri från moderaterna och den övriga borgerligheten. Det är ingen hejd på det elände som nu kommer att drabba landet, bostäder kommer att förfalla, tak rasa ihop och stora delar av byggbranschen riskerar att slås ut och svartjobben kommer att blomma överallt.
Dessutom kommer pengarna att gå rakt ner i fickorna på byggföretagen. Vad är problemet för borgerligheten? Tycker man att det finns tillräckligt med hyreslägenheter redan? Tror man kanske att alla unga som flyttar hemifrån lätt och snabbt hittar en hyresrätt?
Mer än hälften av kommunerna har bostadsbrist idag, främst i storstadsområdena men bristen finns också hos oss. Nu föreslår regeringen en investeringsstimulans för att bygga student- och ungdomsbostäder till de kommuner som idag har bostadsbrist. Det kostar 6,7 miljarder årligen och tas in då Rotavdraget minskas från 50 till 30 procent. Kostnaden för Rotavdraget är 17 miljarder och när det infördes beräknades den bli 3,6 miljarder.
Det nya stödet är för lägenheter upp till 70 kvadratmeter och i kraven ingår också att hyran ska vara låg. Bostäderna ska vara energieffektiva och de ska förmedlas via bostadsförmedling.
Vilken effekt kan man förvänta sig av att man styr pengar från rotavdrag till nybyggnad? Från borgerligt håll är man synnerligen negativ men det finns faktiskt fakta att peka på. Boverket utredde 2005 effekterna av olika stöd till bostäder, en utredning man inte gärna vill påminnas om idag.
I utredningen konstaterar Boverket att investeringsstöden har haft effekt på såväl omfattningen och inriktningen på bostadsbyggandet som hyresnivåerna. Stöden har styrt mot små och medelstora lägenheter, hyresnivåerna har blivit märkbart lägre än de annars skulle ha varit. De som har flyttat in i dessa bostäder har i förhållandevis hög grad varit hushåll med en relativt sett svag ställning på bostadsmarknaden, ensamföräldrar, unga hushåll och hushåll med låga inkomster har gynnats.
Även investeringsbidragen till studentbostäder har medfört ett ökat byggande. Boverket bedömer att högst en tredjedel av det som byggts med båda stöden (räntebidrag och investeringsbidrag) hade blivit byggda om stöden inte funnits.
Jag tycker att det är god politik att styra om en del av statens pengar från renoveringar till nybyggande, i synnerhet då det gynnar de grupper som är svaga på dagens bostadsmarknad.