Ekonomisk tillväxt ger inte fler jobb, påstår Wera Svensson på Folkbladets sida i onsdags, men hennes resonemang verkar bygga på att hon fått grundläggande nationalekonomiska begrepp om bakfoten.
Med ekonomisk tillväxt menas att BNP, bruttonationalprodukten, ökar. BNP är summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Mer tjänster än varor
Wera Svensson framställer det som att bara ökad varuproduktion är tillväxt. Men exempelvis en ökad försäljning inom handeln eller fler anställda inom sjukvården eller skolorna ökar också BNP, det vill säga tillväxten. Tjänsternas bidrag till BNP är i dag nära nog en och en halv gång så stor som varuproduktionens.
För att finna stöd för sitt påstående citerar hon ur en gammal artikel av professor Lars Ingelstam. Men när Ingelstam skriver "industriledd tillväxt" vrider Wera Svensson detta till att gälla tillväxt över huvud taget.
Ett annat citat från Ingelstam som jag helt och fullt kan skriva under på lyder: "Tillväxt innebär att alla svenskar, inklusive poliser, lärare och sjuksköterskor, kan få högre materiell standard. Men med givet ’skattetryck’ kommer inte en enda person att kunna tillföras rättsväsendet, utbildningen eller sjukvården.".
Wera Svensson verkar tro att lösningen på detta problem är minskad tillväxt. I så fall måste hon väl ha tyckt att Sverige blev ett bättre land att leva i under år 2009 då BNP minskade. Men vad Ingelstam pekar på är ett problem som jag skrivit om flera gånger tidigare. Produktivitetsutvecklingen sker huvudsakligen inom den varuproducerande industrin. Det är där som datorer och robotar kan ersätta mänsklig arbetskraft.
Ökade löner som beskattas
Det går inte att öka produktiviteten på samma sätt inom tjänstesektorn. Att mata småbarn på dagis eller sjuka åldringar kommer alltid att kräva en stor personalinsats. Hittills har en stor del av finansieringen av de gemensamma verksamheterna byggt på att industrins produktivitetsutveckling tas ut i ökade löner som sedan beskattas. I takt med att en allt mindre andel av den förvärvsarbetande befolkningen är sysselsatt inom den varuproducerande industrin håller inte detta längre.
Lämna industriåldern bakom oss
En stor utmaning inför framtiden är att skapa en ny samhällsmodell, när inte bara Sverige, utan även många andra länder är på väg att lämna industriåldern bakom oss.
Frågan är om Socialdemokratin som är så intimt förbunden med industrisamhället kan möta denna utmaning.