Fler soldater skapar inte fred
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
- Ett skäl till att svenskar drabbas är att transportvägarna har dragits om så att de går genom norra Afghanistan, där svenska soldater finns stationerade. Men vad vi ser är samtidigt en generell upptrappning. Talibaner och andra grupper vill markera att man verkar i hela landet, inför det stundande presidentvalet.
Flera debattörer kräver nu att Sverige drar hem sina styrkor från Afghanistan. Hur ser du på det?
- Det behövs fredsbevarande styrkor i Afghanistan. Och det är rimligt att Sverige bidrar till dessa. Problemet som jag ser det är sammanblandningen mellan fredsbevarande trupper och Natos insatsstyrkor, som för "krig mot terrorismen". Gränserna blir luddigare och det bekymrar oss.
Drabbar det tilltagande våldet också hjälporganisationer? Hur påverkas biståndsarbetet i landet?
- Vi ser ett stigande våld. Natotrupperna vill gärna ha samröre med oss. Men det ger oss inte ett starkare skydd utan gör oss tvärtom till måltavlor för olika rebellgrupper.
Går det säga någonting generellt om hur vanliga afghaner ser på, dels den utländska militära närvaron och dels på de utländska biståndsorganisationerna i Afghanistan?
- Vi märker av en tilltagande misstro mot utländsk militär. Man ska komma ihåg att koalitionstrupperna välkomnades av afghanerna till en början, som fredsskapande. Sedan dess har många dödats i flygbombningar, men också i samband med husraider, där de utländska styrkorna många gånger har betet sig vidrigt. Det underminerar förtroendet för koalitionsstyrkorna, och spelar talibanerna i händerna.
- Däremot tror jag att man välkomnar utländska hjälporganisationer. Vi har sett positiva utvecklingstendenser i landet de senaste åren, när det gäller välfärd, sjukvård och skola. Biståndet har en roll i det.
SAK arbetar bland annat med jämställdhetsfrågor. Hur är kvinnans ställning i Afghanistan idag, och hur har den påverkats de senaste åren? Jag tänker bland annat på en lag som drevs igenom nyligen och som i praktiken tillåter män ur minoritetsgruppen shiamuslimer att våldta sina fruar.
- Den lagen mildrades något innan den gick igenom. Men generellt är man mycket ofri som afghansk kvinna. Det förekommer väldigt mycket våld i hemmen. Kvinnor blir slagna, inte bara av sina män, utan också av svärmor, andra släktingar... Vi har sett förbättringar sedan talibanerna förlorade makten, men det går väldigt långsamt. Nästan alla afghanska kvinnor jag frågar om de blivit slagna, svarar "ja".
Afghanistans presidentval planeras till senare i månaden. Tror du att valet kommer att kunna genomföras demokratiskt och under ordnade former med tanke på situationen i landet?
- Jag tror att valet kommer att genomföras. Hur demokratiskt det blir är en annan sak. Man måste komma ihåg att endast 30 procent av Afghanistans befolkning är läs- och skrivkunnig. En lika stor andel av kvinnorna känner inte ens till att de har rösträtt. Informationen är mycket knapphänt. Många som vill rösta vågar inte. Eller så säljer de sin röst till högstbjudande. Men man får hoppas på det bästa, för valet är mycket betydelsefullt.
Förra månaden beslutade regeringen att biståndet till Afghanistan successivt ska ökas till cirka 500 miljoner kronor per år. Gör Sverige tillräkligt?
- Jag är väldigt glad att man satsar så mycket pengar. Samtidigt tror jag att man skulle kunna göra mer. Fortfarande spenderar Sverige större resurser på militära insatser i Afghanistan, än på sociala.
Så högst upp på önskelistan står inte fler soldater, utan ökat ekonomiskt bistånd?
- Ja, det är det sociala arbetet som är fredsskapande på sikt. Inte det militära.