Flyktingbarn ska också ha rättigheter
Foto: Krister Nordin
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Faktum är att "barnets bästa" fanns med redan i det fempunktsprogram som de radikala kvinnorna bakom Internationella Rädda Barnen lade fast 1923. De kvinnor som aktivt verkade också för kvinnors rösträtt och för fred. Kvinnor är alltid en stark kraft för förändring i vår värld.
Gör barnets rätt till lag
Svenska regeringar av olika kulörer har omfattat barnets bästa som en princip, men att göra Barnkonventionen till svensk lag, det har man inte mäktat med.
Rädda Barnens ungdomsförbund skanderade under Almedalsveckan i fjol: "Svenska staten sluta vara svag, gör barnets rätt till lag". Det fortsätter de med i år på Internationella Torget i Silon. Ett torg med globala utblickar som motvikt till det inrikespolitiska som kommer att prägla årets Almedalsvecka inför valet.
En aktuell fråga där principen om barnets bästa sätts på prov är hur Sverige och Europa hanterar de ensamkommande flyktingbarnen. Ofta far dessa barn mycket illa, senast synliggjort av den omänskliga utvisningen av en gravid 14- årig somalisk flicka. Detta är definitivt inte "barnets bästa". Var finns medmänskligheten?
Roten till problemet med dessa utvisningar är EU:s Dublinförordning, som reglerar vilket land som har ansvar för asylprövningen.
Skickas omgående tillbaks
I praktiken det land dit barnet först kommer för att söka asyl. Många kommer till Malta, men också till Grekland och Italien. Om de så tar sig vidare till Sverige, skickar Migrationsverket ofta omgående dem tillbaks till första asylland, trots att de mycket väl känner till de vidriga förhållandena som visat sig råda i Grekland och på Malta, nu också i Italien.
Många vittnar där om kränkande behandling och våld. Denna myndighetshantering, som i fallet med 14-åringen, blir än mer upprörande när man vet att Dublinförordningens artikel 3.2 ger möjligheter att göra undantag.
Tidigare har Migrationsverket gjort ett generellt undantag för barn som kommit via Grekland. Nu är det hög tid att göra motsvarande beträffande Malta och Italien.
En human hantering av ensamkommande barn hänger också ihop med svenska kommuners beredvillighet att ta emot dem. Gotland gör det sedan några år, det är bra. Men alltför många kommuner stretar emot. Vi minns debatten för ett halvår sedan om det hårdnackade motståndet från moderatstyrda Vellinge i Skåne.
Förre landshövdingen Björn Eriksson fick då ett uppdrag som han aktivt genomfört. Rapporten tyder på att fler kommuner nu är beredda att ta sitt humanitära ansvar. Men Vellinge konstrar fortfarande. Vems bästa tänker de på? Inte barnets bästa, i vart fall.
Den kommande valrörelsen borde också handla om att stärka flyktingbarns rättigheter och att göra Barnkonventionen till svensk lag.