FN mycket bättre än sitt rykte
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Krisstämpeln smittar felaktigt av sig på själva organisationen. Men det är inte FN:s fel att medlemsstaterna inte lever upp till vad de lovar i FN-stadgan: Att "öva fördragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom goda grannar".
Gjorde de det, skulle FN inte ens behövas i konfliktsammanhang.
Bilden av FN som en organisation i kris är inte bara en slarvig jargong. Den är i många fall avsiktlig, i syftet att förringa världsorganisationens betydelse som en självständig faktor i internationell politik.
USA betalar mycket
Länder som USA vill helt enkelt inte ha konkurrens på världsscenen. För Bushregeringen med sin "multilateralism à la carte" är FN bara ett av flera instrument för amerikansk utrikespolitik.
Ställer FN inte upp på USA:s intressen, utmålas organisationen som antiamerikansk, ineffektiv och korrumperad. Som brev på posten kommer krav på att USA ska hålla inne sin avgift till FN.
Som för övrigt är ohälsosamt stor, en fjärdedel av FN-sekretariatets budget. Det vore bättre om andra länder betalade litet mer.
En sådan "kris" konstruerades när USA inte kunde få med sig FN på överfallet av Irak. Tyvärr var det många även i vårt land som lade pannan i djupa veck och beklagade att FN:s inte kunde "samla sig" bakom ett angrepp på Irak.
Men tänk om säkerhetsrådets majoritet svalt lögnerna om Saddams "massförstörelsevapen", uranköp i Afrika, kopplingar till bin Ladin och alla andra påhittade krigsmotiv. Vilket anseende hade FN då haft idag?
I strid med FN-stadgan
USA drog ändå i gång kriget, i strid med FN-stadgan. Nu står Bush inför något som alltmer liknar inbördeskrig i Irak, och han låter därför något lenare i munnen när han talar inför FN.
Land efter land i den s k "koalitionen av frivilliga" hoppar av krigsäventyret i Irak och Bush börjar att få kalla fötter. Han skulle gärna vilja ha FN med på Irak-tåget.
Men samtidigt fortsätter USA att bromsa andra framsteg i FN. Det gäller t ex kärnvapennedrustning och ökat bistånd.
USA motsätter sig att biståndsmålet sätts till beskedliga 0,7 procent - USA vill hellre premiera länder som går USA:s ärenden än att ge villkorslöst bistånd. Det kan noteras att USA redan satsat motsvarande 20 års reguljärt bistånd på kriget i Irak.
Medan andra länder ser avskaffandet av fattigdomen som ett avgörande inslag i kampen mot terrorismen, fortsätter USA att förespråka militära medel. En metod som hittills bara lett till spridning av terrorismen.
Utmärkt av Göran Persson
Det var utmärkt att Göran Persson som mötesordförande så tydligt markerade behovet av att bekämpa fattigdomen i världen. Till och med CNN noterade skillnaden i synsätt på den här punkten.
Just det långsiktiga arbetet med att förebygga konflikter är FN:s styrka. Medan FN på det akuta konfliktområdet bara kan spela den roll som medlemsstaterna tillåter organisationen att spela, har FN på utvecklingsområdet ett eget mandat.
Här är FN:s insatser som inspiratör och samordnare ovärderliga. Det gäller också i fråga om katastrofhjälp. Det är ett skäl till att FN har mycket starkare ställning i utvecklingsländerna än i väst.
FN startade med 51 medlemmar. Idag är antalet 191. Inget land har utträtt ur organisationen, och det första nya nationer brukar göra är att begära inträde i FN.
Härom dagen samlades 171 statschefer i New York för att diskutera hur FN ska göras ännu effektivare. Är det verkligen en organisation i kris?