Folkbildningen är en del av det nya kunskapssamhället
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Kunnigheten är alltså större än någonsin i det svenska samhället. Samtidigt har kraven på kompetens och utbildning också ökat. Det finns knappt några jobb kvar som inte kräver åtminstone någon utbildning. För den som inte klarat gymnasieskolan är arbetsmarknaden så gott som stängd. När regeringen och andra ledande politiker, för att inte tala om näringslivets och fackförbundens företrädare, talar om utbildning är det oftast som ett sätt att öka produktiviteten. De har ett ekonomiskt och tekniskt synsätt. Utbildning har blivit ett medel i tillväxtpolitiken.
Bildning
Men utbildning är mycket mer än så. Det är också kanske framförallt ett medel för personlig utveckling. Utbildning är inte heller bara kunskaper. Det handlar också om att få bildning. Men alla som gått långa utbildningar är inte bildade.
I det perspektivet är folkbildningen lika viktig som under 1900-talet. På folkhögskolorna kan ungdomar och vuxna som inte trivts i den vanliga skolan eller som vill ha något mer än den vanliga skolan kan ge få den bildning och den personliga utveckling som de söker.
Studieförbundens cirklar ger människor, för att använda ett av reklambudskapen, "möjlighet att växa". Genom skapande verksamhet, musik, språkstudier i små grupper eller diskussioner om samhällsämnen utvecklas både kunskaper och självtillit.
Många träffas i cirklar för att lära sig mer om hembygdens historia, eller för att skaffa sig kunskaper för att utveckla bygden, eller för att tillsammans med andra föräldrar klara föräldrarollen bättre. Många funktionshindrade får i studiecirkeln chansen att utveckla sina färdigheter. Möjligheterna är oändliga, värdet för deltagarna likaså.
Argument
Folkbildningen blir allt viktigare också i det demokratiska arbetet. Inför folkomröstningen om EMU för ett par år sedan deltog 150 000 människor i studieförbundens aktiviteter för att få kunskap och diskutera de olika argumenten. Ännu fler deltog i studiecirklar och andra arrangemang inför folkomröstningarna om EU 1994 och om kärnkraften 1980. Folkbildningen var av avgörande betydelse för många att skaffa sig kunskaper så att de kunde ta ställning i dessa viktiga men svåra frågor.
I ett samhälle där alltmer av opinionsbildning och debatt styrs av starka lobbygrupper behövs den fria folkbildningen mer än någonsin. Uppskattar då samhällets företrädare folkbildningens insatser efter förtjänst? Knappast. De senaste 15 åren har de kommunala bidragen till folkbildningen i stort sett halverats. Statens anslag har inte heller följt med i utvecklingen. Ändå deltar 2,5 miljoner människor varje år i studieförbundens verksamhet.
I höst kommer folkbildningsrådet att besluta om ett nytt system för hur statsbidraget fördelas mellan studieförbund och folkhögskolor. Förhoppningsvis ökar friheten för förbunden och skolorna. Några nya pengar har dock inte utlovats från staten.
Proposition
Till våren har statsrådet Lena Hallengren lovat att komma med en folkbildningsproposition där synen på folkbildningen i 2000-talet ska anges. Det är välkommet, eftersom regeringen varit mycket tyst om folkbildningen. Men det behövs också ökade ekonomiska anslag, om folkbildningens viktiga uppgifter ska kunna fullgöras även i fortsättningen.
I kunskapssamhället behövs inte bara kompetensgivande utbildning. Det behövs också bildning och fritt kunskapssökande, just det som kännetecknar folkbildningen.