Folkpartiet och statliga bordeller

Politik2007-04-12 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
För några veckor sedan var det en riksdagsdebatt om de statliga bolagens framtid. Karin Pihlsäter, ekonomisk talesman för folkpartiet, tycker inte om att staten äger bolag.
I ett försök att ironisera (?) sa hon, "Varför nöja sig med att äga en bit av en bank? Varför nöja sig med ett bolåneinstitut? Varför nöja sig med Svenska spel? Varför inte starta statliga bordeller?" (sic)

Mjölkkor till staten
Jesper Bengtsson, chefredaktör för SEKO-tidningen har uppmärksammat detta märkliga uttalande. Vad menar människan?
Det skulle kunna vara ett förfluget ord, men det är mer troligt att hon menar att statliga bolag endast är mjölkkor till staten och ingenting annat.
Till en viss del är det så, statliga bolag drar in pengar till staten, pengar som annars måste dras in via skatter, men det finns en annan och större anledning till att vi ska ha statliga bolag.

Billigare med statligt
Genom att staten äger viktiga samhällsfunktioner, som teletrafik, post, el med mera, så kan även kostnaden för den enskilde hållas nere. Vad händer om man säljer ut allt till marknadskrafterna?
Jo, vi har ingen kontroll över kostnader och om alla kommer att omfattas av nyttigheterna.
Vi ser idag hur de avreglerade marknaderna till en viss del har gett oss billigare kostnader, men på bekostnad av att vi måste jaga bästa pris och att de privatiserade bolagen ogärna gör investeringar i glesbygd.
Men Karin Pihlsäter jämför statliga bolag med bordeller. Inte för att sex skulle vara en mänsklig rättighet, utan för att statliga bordeller skulle vara en mjölkko till staten.

Förbud mot bordeller
På en punkt har hon rätt. Det krävs ibland statliga regleringar för att få Sverige att fungera över hela landet. Ibland via regler, ibland via förbud.
Och en reglering eller förbud av bordeller är en av de saker som staten ska sköta. Inte minst den förskräckliga traffickingen.
Men det var nog inte det som Karin Pihlsäter och folkpartiet menade.