Folkvalda borde besluta över många fler detaljer
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I stället för färre nämnder och förtroendevalda skulle jag vilja se en utbyggd politisk organisation med förgreningar ut i socknarna. Dyrt, säger någon. Ja, det skulle kosta någon krona mera, men på andra håll i världen är människor beredda att offra sitt liv för folkvalda, demokratiska organ.
Demokrati, folkets självklara rätt att påverka och besluta över egna välfärdsfrågor kan inte prissättas. Det är bara att fråga människor som lever i politiska diktaturer och under religiösa fundamentalister vilken vikt och betydelse de lägger i begreppet frihet.
Den kommunala driften
I stället för den målstyrning som överlämnar för mycket åt tjänstemän och så kallad profession, så vill jag se att de folkvalda beslutar över mera detaljer i den kommunala driften.
I fråga om demokrati och politik finns ingen mer kvalificerad profession än medborgarna och dess valda ombud.
Det är inte endast budgeten som folket skall bestämma över utan också över innehållet i åldringarnas omsorg, i barnens utbildning och hur sjukvården bedrivs på vårdcentralen.
Jag vill se att folket genom sina politiker kan bestämma mer över det man möter dagligdags. Då talar "ärlig skattebetalare" med sin förtroendevalda granne i butikskön om det som rör vardagslivets samhällsservice.
Tjänstemän som styrs av sin budget kan resonera som chefen för äldrehemmet som på fullt allvar ville få anhöriga att tro att kvaliteten på vården skulle inte försämras genom att minska på personaltätheten.
Stelbent bestämmer
Det hörs väl på själva ordet "tätheten" att med färre anställda blir det inte lika "tätt" mellan besöken hos de gamla. Och det är i tätheten på tillsynen, som en stor del av själva kvaliteten ligger. Det behövs mera politik i samhället inte mindre.
Ett annat exempel ur vardagen är att tjänstemän stelbent bestämmer att "nu skall din trekammarebrunn tömmas antingen det finns något i den eller inte".
Då tjänstemannen inte förstår när jag säger att "den är inte full" vill jag kunna gå till en politiker, förklara hur det är och slippa en tömning, som inte är någon tömning eftersom att brunnen är tom. Varför den är tom skall tjänstemannen strunta i.
Det diskuteras ofta om huruvida Gotland har lagom antal kommunalråd, det kostar ju så förfärligt mycket pengar. Till kritikerna vill jag säga, hellre ett antal kommunalråd som känner kommunens drift och som känner många medborgare än ytterligare några tjänstemän.
Förtroendevalda kan bytas ut vart fjärde år, det kan inte anonyma tjänstemän. Och det är klart att kommunalrådet skall ha betalt för all tid.
Det handlar inte om 40-timmarsvecka eller vanlig årsarbetstid. Men förmodligen skulle jag hellre se att vi hade ett mycket tätare nät av förtroendevalda mitt ibland oss, så att flera medborgare fick följa och påverka verksamheten.
Beslut om eventuellt förändrad organisation kommer naturligtvis till fullmäktige för beslut, men då är det bara några få som är insatta i frågan och har alla goda argument för liggande förslag, stor risk för tidspress kan det också vara med åtföljande kort debatt.
En politisk kommitté som leder arbetet med översynen av den politiska organisationen är därför bättre ur demokratisk synpunkt. En sådan kommitté kan föra ut debatten i alla samhällets organisationer som är intresserade av medborgerligt inflytande.
Enfrågerörelser duger inte
Jag läser i Kommunförbundet tidning att en folkpartist tycker att "partivalda" har för stor makt. Makten finns inte hos de folkvalda tycker folkpartisten.
Han har inte förstått att det är genom den långa processen av medlemskap, nomineringar och så småningom val som det skapas demokrati och folkstyre.
Jag tror inte på nomineringar utanför de ideologiska partierna, det gynnar kortsiktiga enfrågerörelser utan idémässig förankring vilket kan skapa snabba kast utan långsiktighet.
Spåren av experimentet med Ny Demokrati förskräcker, proven med miljöpartiet, Junilistan, Sjukvårdspartiet och Feministiskt Initiativ ökar inte demokratin, det förlamar endast möjligheter till beslutsmässiga majoriteter.