Nu firar vi jul. En riktigt svensk och fin och traditionell jul. För det gör vi väl? Sillen är visserligen inte fiskad i svenska vatten men det är i alla fall inte så långt ifrån. Av djurskyddsskäl hoppas jag att ni åtminstone har köpt svensk skinka, då är chansen lite större att grisen inte haft det alltför eländigt under sitt korta liv.
Hasselnötterna utgår jag från att ni plockat själva, givetvis med markägarens tillstånd för det ska man ha. Jag som gillar fikon får bita i det sura äpplet (!) och köpa importerat eftersom den svenska skörden brukar vara försvinnande liten.
Chokladtryffel är väldigt gott men hoppsan, den råkar vara belgisk i år. Men min sedvanliga julkaka har jag bakat själv och receptet är i alla fall, vänta nu…engelskt. Nåja, lite utländsk mat kan man väl unna sig och ändå få känna sig riktigt svensk.
Men sedan är det ju det där med religionen. Midvinterfest har vi nog alltid firat på våra breddgrader men det går ju inte att komma ifrån att väldigt mycket i nutida jultraditioner har kristen grund.
Och då blir det genast lite knepigt för här är det mesta utländskt. Jesus var jude och med stor sannolikhet både svarthårig och omskuren. Lucia svängde nog inte något blont hårsvall heller, italienska som hon var.
Nå, jag är ju inte religiös så jag kan väl bortse från det där. Man kan ju ändå gå i domkyrkan och lyssna på Bachs juloratorium, det är en fin sed. Fast Johann Sebastian Bach var förstås tysk.
Rojalist är jag inte heller så jag kan välja bort jultalet av den andra generationens invandrare som är vår regent. Man kan inte säga annat än att den kungliga familjen alltid har varit öppen för inflöden från andra länder och kulturer och tagit emot invandrare i snart sagt varje generation. Det är väl bara Victoria som gift sig inom landet så att säga.
Och så är det tomten. Han lär vara någon slags kombination med rötter både i Norden och Turkiet och är i sin nutida färgglada utformning mer nordamerikansk än svensk.
Ska vi välja bort det osvenska återstår inte mycket mer än att sätta sig bredvid halmbocken och gnaga på ett fläskben. Fast se upp, bocken kan ha rest från andra sidan jordklotet och fläsket vara danskt.
Så låt oss släppa patriotismen och ena oss om att julen är för alla - som vill. För vi är alla människor, oavsett om vi äter thaimat eller ungstrull, firar i Fide eller på Fuerteventura. Traditioner ändras och bryts, inspireras och byts. Ögon tindrar lika grannt oavsett färg.
Leve mångkulturen!