Ingrid Thunegard skjuter över målet (GT 14/8). Egentligen räcker det att hänvisa till Eva Bofrides sansade ledare samma dag som svar, men jag måste ändå förtydliga en del.
Jag är inte odelat för Nordkalks brytning. Däremot är jag orolig för jobben på en hårt ansträngd del av Gotland.
Den dagen någon svingar ett trollspö och trollar fram 100 miljövänliga (finns det?) ersättningsjobb, säger jag också nej till brytning.
Odemokratiska metoder
Om man hyllar principen att den som skriker högst (olagligt aktiverar sig mest) också får som den vill, då är demokratin i fara. Jag blir lite orolig när människor som Thunegard hyllar odemokratiska aktioner och samtidigt säger att demokratin är usel. Om demokratin är usel är det upp till oss att förbättra den.
Dels genom att uppmärksamma felaktigheter.
Dels förbättra genom att bli aktiv själv.
Bli politiker
Ibland funderar jag faktiskt på att själv bli aktiv politiker av sådana anledningar. Annars har vi valsedeln om politikerna missköter sig.
Det är ganska tröstlöst att släcka ett övertänt hus (Ojnare). Om nu lagstiftningen är så usel som Thunegard menar så vore det bättre att lägga kraften på att ändra lagstiftningen (släcka små eldar innan de tar sig).
Vill vi ha en demokrati värd namnet är det inte olagliga aktioner, när det redan är för sent, som är redskapet. Medlet är istället att påverka i demokratisk ordning innan det tas tvivelaktiga beslut.
Detta får även bli ett svar på Lars Lundströms inlägg här ovan.