Konsekvenserna av att maten ska hålla så länge som möjligt börjar visa sig allt mer. Särskilt oroväckande är det enligt myndigheterna att bakterien listeria börjat få utbrott eftersom dessa legat bakom tolv bekräftade dödsfall sedan i oktober förra året. Men är det verkligen läge till förvåning att detta kan följa i den industriella matens rasande frammarsch?
Av alla så kallade matbakterier är listeria särskilt svår att ha att göra med. Att den gror i förpackningarna är en direkt verkan av att den även växer under kalla förhållanden, men också att bakterien trivs i vakuumförpackningar. De som är mest utsatta är personer med nedsatt immunförsvar, gravida och äldre.
Livsmedel som Livsmedelsverket varnar extra för är skivad skinka och korv, kall färdigmat i form av sallader, smörgåsar, patéer och röror. Men främst är förpackad gravad och rökt fisk ofta omfattad av hög risk för listeria. Däremot är risken genast mycket lägre om maten är nygjord. Riskmomentet består i att förpackningar innehållandes listeriabakterier måste hållas välkylda även under tiden de transporteras av leverantörer till butiken, men också av konsumenten från butiken.
Att vi som konsumenter, men även som medborgare, ständigt informeras om samt uppmanas att tänka på att inte slänga för mycket mat, kan vara en av de bakomliggande orsakerna att matförgiftningar sker oftare nu än tidigare. När vi har för stor tillit till livsmedels bästföredatum, då riskerar vi också att få i oss bakterier som listeria. Det vi speciellt bör vara vaksamma över är de livsmedel som förvaras i kyla och konsumeras utan att behöva tillagas, särskilt om de dessutom har ett långt bästföredatum. Detta omfattar även allt fler livsmedel och därför går det nästan att förutspå att matförgiftningar kommer bli allt vanligare.
I USA har det skett utbrott med listeria som det från myndighetshåll skett försök att knyta till opastöriserad mjölk. Ofta brukar även listeria användas som ett argument mot att inte tillåta försäljning av den opastöriserade, och mycket omtyckta, mjölken från olika gårdar som valt att inte ingå i större mejerisammanhang. Även i Sverige användes detta som ett motargument när den så kallade råmjölken som används vid produktion av traditionell ostkaka var hårt debatterad. Dock hävdar producenterna med rätta att bra hygienrutiner undanröjer alla dessa problem.
Att inte köpa på oss för mycket mat som sedan enbart åker ner i soptunnorna, är en utomordentlig tanke. Men det får på inga vägar leda till att vi blint förlitar oss på de förtryckta datumen på förpackningarna. Istället vore det bättre om allt fler kunde inse att mat bör konsumeras så färsk som möjligt, det är helt naturligt att äta på detta sätt, men istället så vill vi betala allt mindre för det som ska hamna på tallriken. Här återfinns också den antagligen största fördelen med det förpackade – massproduktion håller nere kostnaderna.