Föräldrar som tar springnota
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Utöver underlåtenhet att lära ut ekonomiskt ansvar till sina barn finns det de föräldrar som svårligen kan stava till ordet ansvar när de låter skuldsätta sina barn. Trots att barn saknar rättshandlingsförmåga och således de facto inte kan ingå avtal eller skuldsätta sig finns det en lucka i lagen som snarare är likt en vidöppen garageport och som tillåter att barn skuldsätts så länge det finns ett namn, ett personnummer och en målsmans underskrift. 1 473 barn har så ansvarsfulla föräldrar. Så många var nämligen de barn mellan åldrarna 0-17 år som hade skulder hos kronofogdemyndigheten under det första kvartalet i år.
Barn som blir föremål för inkassobolagens verksamhet, barn som hamnar i kronofogdemyndighetens register, barn som får betalningsanmärkningar och som på myndighetsdagen upptäcker att föräldrarnas springnota kostat dem betalningsanmärkningar, en icke existerande kreditvärdighet och svårigheter med att få ett hyreskontrakt och därmed en egen bostad. Tack så mycket mor och far. Och antalet tacksamma barn är betydligt större än så eftersom inkassobolagen inte kopplar inte kronofogdemyndigheten förrän barnen blivit myndiga och skulden indrivningsbar.
Det borde inte vara möjligt för föräldrar att handla i sina barns namn. Eller att skriva över egendom på sina barn som riskerar att göra barnen skuldsatta. Det bristande föräldraransvaret, eller föräldrarmissbruket, har gett upphov till ett lagförslag från regeringen i syfte att hindra de köpglada men betalningsskygga föräldrarnas skuldsättning av sina barn. Enligt förslaget skall all framtida skuldsättning av barn kräva överförmyndarens tillstånd.
Regeringens initiativ är gott men resultatet otillfredsställande. Varför skall det vara möjligt att överhuvudtaget skuldsätta sina barn? En överförmyndare som godkänner skuldsättning av ett barn torde sannolikt göra det mot bakgrund av att aktuellt barn har kreditvärdiga föräldrar. Varför kan då inte föräldrar handla i eget namn?
Varför finns det överhuvudtaget ett behov för en icke myndig person att vara skuldsatt? En person som någon har försörjningsansvar för? Det är ologiskt och omotiverat med barn som är skuldsatta för mobilabonnemang, billån, bokinköp och annat livsviktigt nödvändigt att visa upp.
Skall det överhuvudtaget vara möjligt att handla i barns namn, efter målsmans godkännande och underskrift, borde det vara en förutsättning att för det fall betalning inte inkommer i tid blir målsman, i sin egenskap av försörjningsansvarig, personligen betalningsansvarig för beloppet. Det kan inte vara samhällets mening, eller till samhällets nytta, att barn i sin nyblivna vuxenhet i samband med myndighetsdagen, får tillbringa sitt vuxna liv vid diskbaljan diskandes av sina föräldrars konsumtionslust.
Det skall inte vara möjligt att springa ifrån vare sig notan eller sitt föräldraransvar.