Måndagens glada förstasidesnyhet i GT var de båda tvillingarna i Gothem som kommit till världen med hjälp av äggdonation och surrogatmödraskap.
Det är kanske inte just vad de länge ivrigt väntande föräldrarna håller med om men här har utvecklingen verkligen gått med stormsteg. Och då tänker jag inte i första hand på den medicinska utvecklingen.
För tjugo år sedan skickades homoerotisk pornografi till riksdagsledamöterna för att avskräcka dem från att rösta för förslaget till registrerat partnerskap. Breven som medföljde innehöll budskap av ungefär följande betydelse:
Se här, så här går det om ni röstar för förslaget och öppnar dörren för bögar och flator. Promiskuiteten kommer att breda ut sig, en otyglad sexualitet blir resultatet.
Detta bisarra sätt att driva debatt var dessutom helt ologiskt. Den som var rädd för lösa sexuella förbindelser borde rimligen vara stark företrädare för ett legaliserat partnerskap som uppmuntrade till fasta parbildningar.
Idag känns partnerskapslagen som trädde i kraft 1995 rätt förlegad. Den avskaffades 2009 i och med att äktenskapsbalken likställde en- och tvåkönade äktenskap. Dessförinnan hade registrerade partners fått rätt att ha gemensam vårdnad om barn och att adoptera 2003. Nu kan samkönade äktenskap ingås i tiotalet länder i Europa, en lång rad av USA:s delstater och många andra länder världen över.
Vi som varit med om resan kan idag se att vägen inte var spikrak. Det har inte varit enkelt och det är alltid lättare att se andras fördomar än sina egna.
Nu har vi andra utmaningar att ta itu med. Surrogatmödraskap är inte lagligt i Sverige och det finns en del besvärliga juridiska knutar att lösa i det fallet.
Idag är det möjligt för den som har råd att skaffa barn utomlands. Det har åtminstone två komplikationer. En är att framförallt barn men även vuxna, kan komma att hamna i ett rättslöst läge om något oväntat händer under processens gång. En annan är att möjligheten att få bli förälder blir en klassfråga. Och på många håll i världen är det fortfarande ett brott att älska och leva med en person av samma kön. Det kan vi inte blunda för i en alltmer globaliserad värld.
Den glada nyheten är och förblir att det går att förändra attityder. Och att det är vi tillsammans som kan göra det.