Jobb skapas när företag går bra och behöver anställa. Det är en sanning som ofta försvinner i den politiska debatten.
Lyssnar man på vänstern skapas jobb när den offentliga sektorn expanderar, och när Arbetsförmedlingen får större resurser. Och på de nya Moderaterna låter det ibland som att jobb skapas när jobbskatteavdrag gör det lönsammare att arbeta – då vill fler jobba mer, och då uppstår jobben som genom magi.
Men den offentliga sektorn kan bara betala ut löner till sina anställda när den privata sektorn – företagen – inbringar tillräckliga skatteinkomster. Arbetsförmedlingen kan bara förmedla de jobb som någon annan – en företagare – skapar. Och den som vill arbeta för att få jobbskatteavdrag måste hitta någon – en företagare – som vill anställa.
Att företag i Sverige går bra och vill anställa är nyckeln till fler jobb, tillväxt och välfärd. Hur det går för företagen är avgörande för varje medborgare, oavsett man är barn, medelålders eller gammal, hög- eller låginkomsttagare, anställd, företagare, pensionär, studerande eller arbetssökande.
Ändå verkar det vara förtvivlat svårt för politikerna att kommunicera hur viktiga företagen är. När näringsminister Annie Lööf presenterade kommande budgetsatsningar för att underlätta för små och växande företag (28/8) var språket torrt och byråkratiskt, och journalisternas frågor kretsade kring det politiska spelet (”vilka av de här förslagen är Centerkrav som ni har fått igenom?”).
De fyra budgetsatsningar Lööf presenterade är förvisso inga partytricks. Sänkta egenavgifter med 2,5 procentenheter för småföretag, minskad sjuklönekostnad för småföretag genom ett differentierat högkostnadsskydd, investeraravdrag på 15 procent till fysiska personer som investerar i mindre bolag och en utvärdering av den slopade revisionsplikten fick nog inte många småföretagare att korka upp champagnen.
Organisationen Företagarna suckar säkert över att regeringen inte hörsammat deras vädjanden att stoppa planerade månadsuppgifter och ändrade 3:12-regler, samt att ändra reglerna så att även småföretag utan kollektivavtal kan ta emot lärlingar.
Men trots dessa invändningar borde regeringen anstränga sig mer för att ”sälja in” de förbättringar man ändå gör för småföretagen, och för att få väljarna att förstå att det är företagens utveckling som sätter ramarna för välståndet i Sverige.
Likaså borde journalister och opinionsbildare pressa regeringen på vad de kunnat göra ytterligare för att förbättra företagens villkor, i stället för att reducera regeringens satsningar på området till ett politiskt spel mellan de olika Allianspartierna.
Hur jobben, tillväxten och välfärden utvecklas i Sverige hänger nämligen på hur företagen utvecklas. Inte på vem som är Arbetsförmedlingens generaldirektör, inte på ja eller nej till ytterligare jobbskatteavdrag, inte på läx-Rut och inte på några nya miljoner till integrationsprojekt. Företagens utveckling är den stora ödesfrågan, och borde behandlas så.