Svar till Eva Nypelius och Mats Hedström.
Eva Nypelius (C) skriver att jag visar ett "förakt både mot privata företag och entreprenörer", men det får stå för henne.
Mitt inlägg handlade om frågan om vad det finns för utvecklande i att ta över kommunal verksamhet. Det skapar inga nya jobb eller ökar tillväxten. Ett aktivt, utvecklande och spirande privat näringsliv finns utanför den kommunala verksamheten.
Vems valfrihet?
I Ronnie G Lundins ledare den 30 december finns många bra förslag till nya näringar på Gotland. Eva Nypelius menar även att jag är mot valfrihet, men då tycker jag hon ska förklara vilken, och för vem är valfriheten för de som bor i Visby och behöver personlig assistans. Omsorgshuset eller Omsorgshuset?
"...det vill säga att den privata utföraren inte kan fullfölja sitt uppdrag så upphör ju också kostnaderna, inget utfört inget betalt. Kommunen får ta över eller anlita någon ny utförare för det var väl ändå så att uppdraget var nödvändigt och måste utföras".
Detta kan man läsa i Mats Hedströms (M) inlägg. Jag undrar om man lever i verkligheten om man tror att när kommunal verksamhet privatiseras så behåller man personal och maskiner, ifall att?
Både Eva Nypelius och Mats Hedström påstår att detta endast är en ideologisk fråga. Men jag skulle vilja vända på frågan, vad ska vi kalla er privatiseringsiver för något?
Privata monopol
Hederlig gammal moderat politik där privata alternativ inte längre är ett komplement till den offentliga drivna välfärden - det är själva huvudlinjen. Retoriken är inlindad i ord som "mångfald, valfrihet" och "patientens rätt". Men vems rätt är det som gynnas - företagens eller brukarens?
Enligt alliansen ska stat, kommuner och landsting inte bedriva verksamhet i medborgarnas intresse.
Alliansen retorik är att välfärd är lika med privatisering, demokrati är det samma som kundval och frihet kan ersättas med etableringsrätt.
God fortsättning på det nya året.