Företagsamheten behövs i politiken
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Med andra ord: sänkta nivåer i a-kassan, neddragningar i arbetsmarknadspolitiska program och nystartjobb gör att fler kommer ut på arbetsmarknaden som arbetssökande istället för att fastna i olika åtgärder och bidrag. Det är bra. Men vem ska sedan anställa alla dessa?
Svaret är att företagandet måste öka. Det måste blir fler företag och de som finns måste växa. De är, som Henrekson säger, ekonomins motor. Utan företag växer inte ekonomin och inga nya jobb skapas. Men då måste också politikerna inse den roll entreprenörerna spelar.
För den som såg veckans avsnitt av K-G Bergströms program i SVT blev intervjun med superentreprenören Niklas Zennström, ibland jämförd med Bill Gates, som flyttat till London en ledsam påminnelse om att Sverige har varit dåligt på att skapa ett lämpligt klimat för företagande, och vad vi därigenom går miste om.
Det vi dock inte ser är alla de entreprenörer som aldrig ens blir till på grund av vårt företagsklimat. Alla de som väljer att inte starta ett företag eller nyanställa för att det är för krångligt eller för dyrt. Alla de strävsamma personer som hade kunnat bli framgångsrika entreprenörer om saker och ting hade varit annorlunda. För det är inte bara stjärnskott på IT-himlen som vi går miste om utan många småländska Kamprads vars företag aldrig blir något IKEA - kanske aldrig blir till överhuvudtaget - och som vi så väl hade behövt.
Henreksons förklaring till att inte heller denna regering lägger tillräckligt stor vikt vid företagande är att de ekonomer som fått allt större inflytande på departementen är utbildade i en nationalekonomisk skola som inte ser entreprenörskapets betydelse.
Man kan tycka att det vore basalt för en ekonom att inse att utan arbetsgivare, inga arbeten. Men det pekar också på att politik inte bara är en ekonomisk fråga. Ekonomin kan hjälpa till att visa hur man ska uppnå vissa uppsatta mål. Men vilka dessa mål är - minskad arbetslöshet, jämn inkomstfördelning, ekonomisk frihet, eller något annat - kan inte ekonomin avgöra.
Nå, vad som krävs för att öka företagandet behövs det inga ekonomer för att svara på, det räcker med att gå ut och fråga första bästa småföretagare. Minskad skatte- och regelbörda och en arbetsrätt och trygghetssystem som fungerar även för småföretag.
Och om inte svenska nationalekonomer pratar särskilt mycket om entreprenörer så gör många politiker det desto mer. Såväl Mona Sahlin som Maud Olofsson talar gärna om småföretagens betydelse. Problemet är att det har varit för mycket snack och för litet verkstad. Ska regelbördan minskas med 25 procent till år 2010, som regeringen har lovat, så behövs de flitiga bävrarna på näringsdepartementet mer än någon annanstans.