Förintelsen omfattade också romer

Politik2014-01-27 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Förintelsens minnesdag den 27 januari är en årlig påminnelse om vad som skedde under nazisternas osannolika regim i Tyskland från slutet av 30-talet fram till krigsslutet 1945. En ensam rädd man - Hitler – som fullständigt förvred huvudet på människor som villigt och oreflekterat dansade efter hans pipa. Tala om en ond dröm. Och likafullt är den så grymt sann.

Der var en systematisk och hängiven (det gör ont att använda det ordet) utrotning av alla sorters människor som inte passade in i fållan ”Den ariska rasen”. Människor som skulle kunna skada denna ariska ras.

Systematiskt folkmord

Vi känner väl till utrotningen av nästan sex miljoner judar som ett systematiskt folkmord. Därutöver förintades fyra-fem miljoner zigenare, förståndshandikappade, politiska fångar, krigsfångar och andra som inte passade in i det ariska mönstret.

Värst drabbades zigenarna (romer idag). Upp emot två miljoner mördades av nazisterna. Proportionellt mördades fler zigenare än judar - cirka 50 procent av dem i Europa, i Centraleuropa 70 procent.

Romernas utsatthet har fortsatt in i vår tid, trots att de sedan 1970-talet aktivt kämpat för sin kultur och för att bli erkända som nationella minoriteter.

Sveriges historia gentemot romer är inte så lysande. År 1914 kom en förordning som förbjöd all zigensk invandring. Denna stadga upphörde först 1954. Rasbiologin i Sverige drabbade i hög grad zigenare, med bland annat steriliseringskrav.

Det hette på den tiden att man skulle ”sanera den svenska folkstammen”. Det låg otäckt nära nazisternas idéer. På 40-talet gjorde polisen omfattande registreringar. Och i vår tid har de återkommit genom Skånepolisens registreringar av romer utan åtskillnad (även småbarn).

Sveriges tiggare

Under senare år har romernas svåra situation i Europa uppmärksammats genom hänsynslös behandlig i bland annat Frankrike, England och Italien. Med de många tiggarna i Sverige idag blir vi påminda om romernas utsatthet i Europa och i Rumänien. Allt detta är ett märkligt och oacceptabelt faktum i ett EU som ska värna sina medborgare. Hur kan då denna diskriminering få fortsätta?

Europarådets förre kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, benämnde i en debattartikel i DN nyligen romernas diskriminering som skamlig för Europa. Att man i Europa öppet diskriminerar en hel folkgrupp (10 – 12 miljoner människor). Här har Sverige också ett ansvar. Den misär som tiggeriet visar är inte självvald. Den är påtvingad genom systematisk och långvarig diskriminering och att de är utstötta i Rumänien.

EU-valet

Det krävs således politiska lösningar för att få bukt på denna rasism som florerar i Europa idag – och i Sverige. Hammarberg föreslår en lång rad konkreta satsningar för att ge romerna sina självklara mänskliga rättigheter.

Dessutom bör kandidaterna i valet till EU-parlamentet i maj avkrävas besked huruvida denna rasism skall få fortsätta.

Därför är det väl valt med romerna som tema när Förintelsens minnesdag genomförs på Almedalsbiblioteket idag klockan 18.30.