Förnyelse och miljövänligt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag tror inte alla riktigt förstår hur stort det är och med vilken kraft det kommer att påverka stela processer i det stora och ibland mycket tungrodda socialdemokratiska partiet.
Jag ser det som mycket välgörande. Bara det faktum att vi väljer en kvinna som partiordförande kommer att få stor påverkan. Dessutom tror jag att Mona Sahlin personligen kan åstadkomma stora förändringar i rörelsens sätt att vara.
Det interna partiarbetet
Vi som är aktiva i partiet även på det kommunalpolitiska planet orkar inte alltid med det interna partiarbetet när vi sitter i majoritetsställning. Kommunalpolitiken tar överhanden och det blir där vi syns som socialdemokrater. Vi syns inte som parti lika ofta, partiet hamnar i skymundan.
Den största delen av den politiska debatten sker i de kommunalpolitiska grupperna och inte i partiets föreningar, vilket leder till negativa konsekvenser.
Vi måste hitta former för att både sitta i majoritet och samtidigt värna och utveckla partiets inre liv.
Jag hoppas nu att alla goda krafter som brukar ha synpunkter också är beredda att även kliva fram och också visa handling i det praktiska arbetet med att förnya partiets inre struktur och arbetssätt.
Förra gången jag var på partikongress var hösten 1990 och då var det oro i partiet precis som nu. Då var Ingvar Carlsson partiordförande och statsminister och den ekonomiska nedgången i landet var ett faktum. Arbetslösheten ökade, bostadsbyggandet minskade och hela samhället kom i gungning.
Jag var ledarskribent då, på Gotlands Folkblad tillsammans med Håkan Ericsson och det var ingen rolig politisk period att kommentera.
Saneringen kostade på
I valet 1991 förlorade socialdemokraterna valet, regeringen Carlsson fick inte väljarnas förtroende. Carls Bildt tillträdde som statsminister och misslyckades totalt och förvärrade situationen.
Socialdemokratin vann valet 1994 och fick ägna 90-talet till att sanera statens finanser. Partiet tappade under dessa år ganska rejält i förtroendekapital särskilt hos utsatta människor, som vi än idag bär sviterna av. Det kostade på att sanera ekonomin.
Nu 2007 så är partiet åter i opposition trots att läget är det motsatta. Arbetslösheten minskar, bostadsbyggandet slår rekord och stora delar av samhället mår alldeles utmärkt.
Dock finns det områden och grupper av människor som inte får del av tillväxten och välfärden.
På kongressen kommer inget nytt politiskt program antas, utan detta får vänta till den ordinarie kongressen om två år. Däremot ges kongressens ledamöter möjlighet till att reflektera kring två områden som är avgörande enligt mitt förmenande.
Jobben och miljön
Att arbete/arbetsmarknad och miljö/klimat är två avgörande teman för framtiden är egentligen ingen nyhet. Utan det är hur dessa två skall hänga ihop. För mig handlar det om en hållbar och uthållig tillväxt och utveckling.
Vi skall nyttja de hot vi står inför när det gäller miljö- och klimatfrågorna till att skapa nya arbetstillfällen. Miljöhoten behöver inte betyda att vi måste dra ner på välfärd eller livskvalitet.
Den kan rätt utnyttjad betyda att vi kan bibehålla den. Egentligen har vi inget val. Vi måste ta miljöhoten på allvar om vi skall ha välfärd och livskvalitet.
Jag ser framemot denna kongress, men ännu mer längtar jag till en förnyelse av partiets inre liv och att vi blir ett miljövänligt parti.