Första kvinnan i en svensk regering
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I den långa marschen mot varannan damernas i politiken är det inte många som tänker på Karin Kock som pionjär. Men det var faktiskt hon och varken Alva Myrdal eller Ulla Lindström som var den första kvinnan i en svensk regering.
Folkhushållningsminister
Tage Erlander är, i sina memoarer, noga med att det var kvalifikationerna som avgjorde då han utsåg henne. Akademiska meriter hade hon också i rikt mått.
Fil dr i nationalekonomi hade hon blivit redan 1929, tillhörde som Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin den så kallade Stockholmsskolan och blev så småningom också den första kvinnliga professorn i det ämnet.
Några typiska kvinnofrågor sattes hon heller inte att sköta i regeringen, utan fick hand om ekonomi och industrifrågor innan hon 1948 efterträdde Gunnar Sträng som folkhushållningsminister. 1949 fick hon dock lämna regeringen och blev överdirektör i Statistiska centralbyrån i stället.
I sina dagböcker är Erlander rätt missnöjd med henne. Gnäller gör han förvisso även över andra ministrar. Men bakom missnöjet med Karin Kock anar man också att hon avviker från den manliga normen i regeringskretsen. Hon blir aldrig "en i gänget".
I uppslagsböcker står det att hon var liberal från början men drevs längre vänsterut under trettiotalets krisår.
Det är i stort sett allt. Men om detta är ännu ett fall av manligt osynliggörande så har hon i sanningens namn också varit rätt bortglömd av kvinnorörelsen.
Behöll sitt eget efternamn
Karin Kock var gift med Hugo Lindberg, en samtida kändisadvokat som gärna åtog sig politiskt kontroversiella mål.
Själv höll hon fast vid sitt eget efternamn fast lagen egentligen inte tillät detta.
Den rätten skrevs inte in förrän 1964, upplyser Kvinnohistorisk uppslagsbok. Och då på förslag av en kommitté, ledd av just Karin Kock.
Det borde vara ett extra skäl att komma ihåg henne, även om dagens unga kvinnor kanske inte följer hennes exempel i så stor utsträckning som hon själv möjligen hade hoppats på. Om nu Karin Kock var första kvinnan som minister är det nog ännu färre som känner till nummer två: Hildur Nygren, ecklesiastikminister 1951.
Hennes tid på den posten blev dock kort, bara ett halvår. När den rödgröna koalitionen tillkom på hösten samma år hörde hon till de s-ministrar som fick lämna för att ge plats åt en bondeförbundare i stället.
Sen dröjde det till 1954 innan Ulla Lindström tog vid. Hon förblev sedan ensam kvinna i regeringen i hela tolv år. Först då hon avgick 1966, på en konflikt om u-hjälpsanslagen, var det dags för Alva Myrdal.
Kvinnlig landshövding
Hon hade väntat länge nog på sin tur och fick nu sällskap av ytterligare en kvinna: Camilla Odhnoff, som sedan, 1974, dessutom skulle bli den första kvinnliga landshövdingen. Placerad i Blekinge närmare bestämt.