Förstår om politikerna blir trötta
BACKAR UPP. Bert Karlsson backar upp Karin Åström och Patrik Ahlmark i Garda skolas föräldraförening i deras kamp mot kyld mat i skolan. I bakgrunden inslagsproducenten Loren Talhaoui.
Foto: Krister Nordin
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Sen gäller det att hitta den relevanta informationen.
Steg tre är att begripa den.
Antar att det är risken för att behöva leva upp till garantierna som tillverkaren bombarderar konsumenten med miljarders intelligensbefriad information.
Jag begriper till exempel helt själv att jag inte ska använda den nya dvd-spelaren i poolen. Jag förstår också att man inte ska placera datorn i en brasa.
Vill man däremot veta vad man SKA göra får man bläddra typ arton sidor.
Till slut gör man som karlar gör, man slänger bruksanvisningen och använder det sunda förnuftet.
Sedan en längre tid har jag försökt hitta högst grundläggande information om vilka tillbehör man behöver och hur man gör för att koppla till en extra dator till bredbandet.
Jag hittar ingen information om detta på Comhems hemsida, trots att frågan torde ha blivit aktuell tusentals gånger tidigare.
Söker på nätet och hittar följande råd: "Skaffa NAT-stöd på din burk, Windows har stöd för NAT sen Windows -98. Alternativt kan du fixa linux eller bsd eller annat fritt OS. De alla har stöd för NAT".
Okeeeeej!
En annan rekommenderar: "XP i datorn, in med ett NV-kort till OCH aktivera delning av internet-protokollet (varför glömmer alla säga det) och en korsad kabel ELLER en rak kabel till en hub".
Jahaaaaa!
Vid det här laget ger jag upp.
Affärsidé: plocka ihop alla kablar och pinaler man behöver och sälj till teknikointresserade människor som jag. Kalla det "Nätverkspaket" och skicka med en bruksanvisning där man talar om vilka sladdar som ska sitta i vilka uttag. Klart.
Hur svårt kan det va?
*
Ibland funderar jag mycket på varifrån människor skaffar sig information och vilka källor man sätter sin tilltro till.
Framför allt har mina funderingar den senaste tiden gällt den stora uppmärksamheten på TV4:s "Matakuten". I debatten får man ofta en bild av att det innan Bert Karlsson kom till Gotland fanns ett beslut att införa cook and chill-metoden och att alla politiker på grund av Bert fått iskalla fötter och dragit tillbaka ett lagt förslag.
I verkligheten har ju politikerna tvärtom ansträngt sig och genomfört en lång och bred förankrings- och dialogprocess innan några som helst beslut varit fattade. Det fanns två "extremalternativ" i utredningen: en stor apparat för kyld mat å ena sidan och å den andra, många små tillagningskök där maten lagas från grunden.
Det här har vi berättat om i lokala medier men tydligen inte tydligt nog.
Nu får debatten ett eget liv och skapar en egen historiebeskrivning där öns politiker framställs som fladdriga individer som ger med sig först när tv-kamerorna börjar rulla.
Jag har faktiskt full förståelse att man som politiker blir lätt trött på detta. Å andra sidan har man lärt sig något om hur kommunikation och information fungerar. Jag hoppas att läxan inte leder till en tillbakagång till det gamla sättet att arbeta: att hemlighålla alla förslag och tankar innan besluten är fattade.