LEDARE: Försvaret viktigt för framtiden

Några år efter första världskrigets slut, 1925, genomförde Sverige en kraftig militär nedrustning. Tyskland var försvagat och Ryssland låg fortfarande i spillror. Och i övrigt skulle freden garanteras av Nationernas Förbund.Fem år senare, 1930, tillsattes en försvarskommission med uppgift att föreslå ytterligare nedskärningar. Då denna 1935 lade fram sitt betänkande, hade Hitlers nazistparti redan börjat smälta samman med den tyska statmakten. Risken för krig var uppenbar. Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle Sverige därför rusta för att kunna möta ett anfall inom tio år. 1939 invaderade Hitler Polen. Den blodigaste konflikten i världshistorien hade brutit ut.På Skansen i Stockholm garanterade Per Albin Hansson att "vår beredskap är god". Förmodligen korsade han fingrarna bakom ryggen. För när kriget i Europa till slut upphörde, i maj 1945, hade det svenska försvaret i realiteten behövt ytterligare två år på sig innan det var stridsklart.I beredskapstidens samlingsregering var högerpartiet det försvarspolitiskt mest pådrivande partiet.Efter namnbytet var säkerhetspolitiken fortfarande moderaternas starkaste kort. Om de inte kunde hålla reda på statsfinanserna så kunde i alla fall försvara oss i krig.De nya moderaterna ger ett annat intryck. Anders Borg talade nyligen om att minska försvarsutgifterna med tio procent. Och som på beställning bröt en högljudd säkerhetspolitisk debatt ut. Fredrik Reinfeldt har dock varit märkligt tyst i frågan. Vilket tyder på att nedskärningarna kan komma att bli av, trots protester från både försvarsministern och överbefälhavaren. Säkerhetspolitiken verkar ha blivit en budgetfråga bland andra. Men stridsvagnar och dagis är inte jämförbara storheter.Kan Sverige inte vidmakthålla sin självständighet blir alla andra politiska överväganden betydelselösa. Dessutom lånar ett starkt försvar, med operativa möjligheter utanför landets gränser, tyngd till Sveriges utrikespolitik. Vår möjlighet att ingå försvarssamarbeten med andra länder beror också på vår möjlighet att ställa upp i en krissituation.ÖB Håkan Syrén har påpekat att en tioprocentig nedskärning av försvarsutgifterna sannolikt skulle innebära att hela områden inom försvaret måste avvecklas. Det vore katastrofalt. Om yrkestraditionen inom de centrala militära förmågorna dör blir det näst intill omöjligt att snabbt rusta upp försvaret igen.Att inga akuta hot mot landets säkerhet föreligger, måste ställas mot det faktum att det tar år, i vissa fall decennier, att återställa försvaret efter en nedrustning. Den säkerhetspolitiska diskussionen måste ta sin utgångspunkt i troliga framtidsscenarier, snarare än i dagssituationen.Det är viktigt att tänka på. Så att nästa statsminister som garanterar att "vår beredskap är god" inte behöver göra det med handen bakom ryggen och fingrarna i kors.

Ledare: Försvaret viktigt för framtiden