Försvarsmakt allt mer maktlös
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nu är det kanske ännu viktigare att statsministern kan se folket i ögonen och lova, med Per Albin Hansson, att "vår beredskap är god" (utan att, som den gamle folkfadern, korsa fingrarna bakom ryggen). Statsministern gjorde bedömningen att det kunde han.
Men det måste bli svårare och svårare för Fredrik Reinfeldt att nära den illusionen. Odenberg å sin sida ångrar knappast beslutet att avgå från posten som försvarsminister. I gårdagens Aftonbladet konstaterar han att hans "farhågor har besannats" med anledning av att Svenska Dagbladet avslöjat en längre lista på nedläggningshotade förband. "Blir de här neddragningarna verklighet har vi i stort sett inget försvar kvar".
SvD:s källa på Försvarshögkvarteret ger en liknande bild: "Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall. Det här är förslag som läggs fram i ren desperation." Källan frågar sig hur Försvarsmakten över huvud taget skall kunna fullgöra sina internationella uppdrag när utbildningsförband läggs ner utan analys av följderna.
Bakgrunden är en regeringsfilosofi där försvaret betraktas som en budgetpost bland andra. "Ingenting är heligt" som Försvarsmaktens generaldirektör Marie Hafström uttryckte saken häromdagen (det är henne man skickar fram att svara på frågor när något ekonomiskt eller organisatoriskt missförhållande uppdagats).
Och det säkerhetspolitiska läget, framhärdar regeringen, är tryggt. Trots terroristhotet (terrorism är polismaktens ansvar, men i extrema lägen måste militären rycka in), utvecklingen i Ryssland med närområden (häromdagen sköt ett ryskt jaktplan ner ett georgiskt spionplan), trots att energifrågan börjar ta sig säkerhetspolitiska proportioner. Och trots att den relevanta frågan snarare är hur det säkerhetspolitiska läget ser ut om ett decennium eller två (vilket är svårt att bedöma, varför vi hela tiden bör hålla oss med en viss överkapacitet).
När Sten Tolgfors efterträdde Mikael Odenberg som ny försvarsminister gick han med på att gå i Anders Borgs ledband, och acceptera budgettyranniet. Istället för de stora ödesfrågorna koncentrerar han sig på detaljer, som att skapa en jämnare könsfördelning i utlandsstyrkan och uppmuntra fler tjejer att göra lumpen. Det betyder att svensk försvarspolitik numera dikteras av en ekonom.
Sammantaget är hela den försvarspolitiska situationen oacceptabel. Regeringens försvarspolitik är kortsiktig och oansvarig. Det enda som kan sägas till alliansens försvar är att företrädarna för det andra blocket är ännu värre.