Vi satt hemma hos Sigrid Hoffman i Hemse, Lilian Ronander och jag. Det är rätt precis trettio år sedan. Från olika utgångspunkter hade vi stött på kvinnor som blivit svårt slagna av män de en gång valt att dela sitt liv med. Insikten hade så småningom kommit att det här inte var något som borde hållas inom familjen. Vi började leta kunskap och erfarenhet och nu kände vi att det var dags att göra något här på Gotland.
Ett par år tidigare hade dåvarande socialdemokratiska gruppledaren Bertil Viberg och jag motionerat i fullmäktige om att en kartläggning av kvinnomisshandeln skulle göras och möjligheterna för en jourlägenhet utredas. Motionen bifölls såtillvida, som det heter, ”att Socialnämnden skall beakta frågan i sin fleråriga verksamhetsplanering.”
I den enkla enkät som gjordes framkom bland annat att Visby lasarett inte ansåg att de haft några sådana fall under den angivna tiden. Samma period som jag visste att ett par rejält blåslagna kvinnor vårdats där. Sigrid och Lilian kände till flera exempel. Andra vi talade med också.
I samma veva som vi började planera vår träff motionerade också moderaten Violet Bergdal. Men det var tydligt att här kunde vi inte vänta på myndigheterna. I telefonkatalogen letade vi upp namn och nummer till alla kvinnoorganisationer vi kom på. Vi formulerade ett brev där i Sigrids soffa, bjöd in till ett möte och kvinnorna kom. Nästan alla ställde upp, en interimsstyrelse utsågs för en nybildad förening och året efter startade kvinnojouren Amanda.
Inte trodde vi den gången att den skulle vara lika behövd idag. Trettio år, ett antal riksdagsmotioner, utredningar och beslut senare har vi visserligen kommit längre. Det finns forskning och stödfunktioner och en ny brottsbeteckning, kvinnofridskränkning.
Men grundproblemet, att män slår kvinnor, kvarstår. Att antalet polisanmälningar stiger behöver inte med nödvändighet betyda att det blivit vanligare, det kan handla om minskad tolerans eller större tilltro till rättsväsendet. Men bättre har det inte blivit! Av de totalt cirka
28 400 fall av misshandel mot kvinnor som anmäldes 2012 är förövaren i drygt 12 900 fall en närstående. I ungefär 17 fall om året dödas kvinnan.
Hundratals kvinnor har genom åren fått hjälp och stöd av kvinnojouren, ibland till en tillfällig tillflyktsort, ibland till ett förändrat liv. Ett tröstande samtal, en säng för natten, ett uppmuntrande ansikte under rättegången, en bekräftelse på att någon ser, ett befriande skratt mitt i eländet.
Det är de många kvinnojourskvinnorna som gör hela jobbet. Vi drog i en tråd, det blev en väv som ständigt får nya varv. Kontakta kvinnojouren Amanda om du behöver. Men också om du vill hjälpa till. Numret är 0498-21 29 00 eller 0730-49 29 01.